2844453 H00977 Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:77 Onsdagen den 13 mars 2012/13 77 2013-03-13 00:00:00 Mervärdesskatt föredragning av utskottsärende med eventuell debatt E54B68F5-B0C7-4236-97C3-7C1FAD3AD469 134 LARS GUSTAFSSON (KD) KD Fru talman! När man talar om moms tänker jag alltid på vikten av att skatter är transparenta, såtillvida att de är likvärdiga, alltså att man kan förstå hur de är kopplade ihop med varandra. Det gäller inte minst inom momsområdet att man har likvärdiga skattesatser på likvärdiga företeelser. Om de ska få acceptans bland befolkningen är det viktigt att man kan förstå varför det är på olika sätt. Gör man inte det blir det också en fråga om varför man ska betala olika skatter på olika nivåer. Mervärdesskatten, eller moms som man brukar säga, är en konsumtionsskatt. En förutsättning för att denna skatt ska fungera är att den utformas på ett sådant sätt att den inte får snedvridande effekt eller orimliga proportioner, vilket den kan få. Som lagstiftande församling måste vi komma ihåg att moms läggs ovanpå alla kostnader, inklusive skatter. Därmed får momsen en proportionerligt större effekt än de flesta andra skatter, vilka oftast har begränsningar. Staten gör alltså stora vinster på höga punktskatter av olika slag. När då partier föreslår olika slag av högre skatt på varor och tjänster får detta ytterligare ekonomiska konsekvenser. Man bör komma ihåg att det till syvende och sist är konsumenterna som betalar för kalaset. Fru talman! Ett område som har varit föremål för skatteutskottets engagemang under en längre tid, som Gunnar Andrén tog upp här tidigare, är moms på den ideella sektorn och även förslag om inskränkningar från EU, som Hans Olsson tog upp. Detta riskerar att skada den svenska folkrörelsen, som genom ideella insatser bidrar med viktiga insatser i samhället. Vi har en samhällsstruktur som har byggts upp av ideella föreningar av olika slag. Som framgår av betänkandet är frågan aktuell i Sveriges samtal med EU-kommissionen, men någon slutgiltig lösning har vi ännu inte kunnat se. Ett enigt skatteutskott och, tror jag att jag vågar säga, en enig riksdag kommer att fortsätta att värna den ideella sektorns befrielse från moms inom nuvarande gällande regelverk. Skatteutskottet genomförde förra året en granskning av utfallet av olika reducerade momssatser inom olika sektorer. Utfallet var något skiftande men ändå överraskande positivt, såtillvida att den förväntade snedvridning som befarats inte besannades, i alla fall inte som framförts från ekonomiskt håll. I några fall hade momsreduceringen varit nödvändig för verksamhetens fortsättning. När det nu föreslås förändringar och att öka momsbeskattningen på nya områden bör försiktighetsprincipen gälla. Det är alltid lättare att införa en skatt än att ta bort den. Värnskatten är ett passande exempel på detta. Fru talman! Jag skulle kunna ta upp fler exempel, men jag ska nöja mig med några specifika djupdykningar. Även om jag själv sällan brukar göra det ska jag göra det denna gång. Jag ska ta upp lite grann om restaurangmomsen och matmomsen. Det finns en särskild orsak till varför jag tycker att den var bra att genomföra, något som var ännu viktigare för mig, och det var likvärdigheten. Det är svårt att definiera var gränsen går exempelvis då man konsumerar maten antingen utanför eller innanför väggarna. Därför är likvärdighet mycket bra. När det gäller ett annat område, kultursektorn, fick jag höra talas om en diskussion beträffande huruvida det skulle vara olika momssatser beroende på om en släde drogs av en häst eller av en ren. När hästen drog släden var det en transport, men när renen drog den var det fråga om kultur, och därmed gällde kulturmoms. Det kan vara ganska svårt att förstå skillnaden däremellan, speciellt om man kommer från Stockholmstrakten, gissar jag. Likvärdighet i beskattningen är därför mycket bra. Samma sak gäller inom kultursektorn för konserter, dans och så vidare. Jag tror att man måste hitta rakare strukturer för att inte få dessa orimliga och svårförståeliga gränsvärden, hur många som befinner sig på dansgolvet etcetera. Det måste man titta på framöver och också hitta en lösning. Sedan finns det en motion som gäller mitt lilla favoritområde, veteranbilar. Jag tror att det skett ett litet missförstånd såsom det framförs i motionen och även besvaras. Det handlar alltså om att Tullverket fått ta över värderingen av bilar och hitta på gränser som reglerar hur många av en sort som får finnas i Sverige. Jag måste säga att jag inte tror att Tullverket är den bästa auktoriteten för att göra sådana bedömningar. För något år sedan bedömdes en Ford Customline Convertible Coupe 1956 inte bara utifrån dess antikvärde, vilket är intressant. Andra modeller var Oldsmobile Coupe och Ford Fairlane Coupe 1964. Jag tror inte att Tullverket kan tala om hur många av dem som kan vara värdefulla att ta in i Sverige, utan importörerna av dessa bilar fick betala 25 procent i moms i stället för 12 procent. Jag tror att det vore mycket bättre om Transportstyrelsen kunde titta på dessa frågor, eftersom de har bättre kompetens att bedöma huruvida en bil är unik eller ej. Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet. 0534056896314 H001SkU18 N 2013-03-14 05:11:09 312905 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00977/#anf134