2841505 H00974 Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:74 Torsdagen den 7 mars 2012/13 74 2013-03-07 00:00:00 Grundskolan föredragning av utskottsärende med eventuell debatt ED2D1938-CC4B-4BB1-B8FF-D894A860A94D 157 JABAR AMIN (MP) MP Fru talman! Grundskolan är till för att bidra till grundskolebarnens utveckling och förse dem med kunskaper och färdigheter. Grundskolan är till för att varje elev ska kunna läsa, skriva och räkna. Grundskolan är också till för att ge eleven möjlighet till skapande samt bidra till bildning och till att utveckla förmågan att delta i det demokratiska samtalet. Estetisk och skapande verksamhet är liksom motion och rörelse viktiga för att människan ska utvecklas. Därför ska det finnas tid och plats för estetisk verksamhet och eget skapande i skolan. Att få möjlighet att öva sin förmåga till skapande är viktigt för att kunna leva och arbeta kreativt, antingen för sitt eget välbefinnande, för att kunna utöva entreprenörskap eller för annat viktigt i livet. Grundskolans elever måste få möjlighet att utveckla sitt kritiska tänkande och sin analytiska förmåga. En modern skola ska rusta eleverna för ett modernt samhälle. När information och fakta är enkelt tillgänglig på internet blir förmågan till källkritik, kritisk granskning, analytisk förmåga och självständigt tänkande viktigare än någonsin. Fru talman! För att skolan ska kunna leverera allt detta behöver skolan allt fler vuxna med engagemang och kunnande. Vi behöver få de kunnigaste och duktigaste att bli lärare och rektorer. Lärarna behöver stöd. De ska ha möjlighet att ägna sig mer åt undervisningen än åt administrativa göromål, och de behöver få den kompetensutveckling de har rätt till. Men de behöver också få den lön de förtjänar. Dagens lärarkår är dålig betald. Det måste ändras. Under lång tid har vi i Miljöpartiet pekat på behovet av högre löner för våra lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Nu tvingas den borgerliga regeringen delvis att kovända i frågan och erkänna att lärarna behöver högre löner och att regeringen bör skapa förutsättningar för detta. Det är bra. Fru talman! Den svenska skolan är superbra på många sätt. Våra grundskoleelever ligger mycket bra till när det gäller problemlösning. I värdegrundsfrågor klarar vi oss bra internationellt. Det handlar bland annat om allas lika värde och demokratisk åskådning. Den svenska skolan är bra på skoldemokrati och elevinflytande där elever har möjlighet till dialog med lärarna. Vår skola är bra på att se helheten och ta till vara inte bara matte och naturkunskap utan även annat som estetiska ämnen, idrott med mera. Den svenska skolan är bra att erbjuda elever som har svårt att ta sig till skolan skolskjuts. Vi har en skola som erbjuder lunch och gratis läromedel. Så har det varit i många år, även innan Alliansen tog över regeringsmakten. Men samtidigt lider skolan av brister. Vi har bland annat halkat efter i matematik och läsning. Sommaren 2006, innan den borgerliga regeringen tog över regeringsmakten i Sverige, gjorde allianspartierna och särskild Folkpartiet och Jan Björklund stort väsen av sig. De skulle minska utslagningen i den svenska skolan. De skulle se till att fler klarade skolan. De skulle se till att andelen som lämnade grundskolan utan fullständiga betyg minskade. De skulle öka likvärdigheten i skolan med mera. Listan över det de skulle göra är mycket lång. Nu, efter sex och ett halvt år av alliansstyre, har verkligheten hunnit i kapp både Folkpartiet och de övriga allianspartierna. Andelen obehöriga från grundskolan till gymnasiet har ökat i stället för att minska. Det är en lägre andel som klarar skolan i dag än 2006 då Folkpartiet tog över Utbildningsdepartementet. Den senaste rapporten från den internationella organisationen PISA visar att den svenska skolan i dag är mindre likvärdig än vad den var för sex år sedan. Även Skolverket visar på detta. I stället för att man har utjämnat skillnaderna har skillnaderna mellan elever från rika och fattiga hem ökat. I stället för att erkänna sina misslyckanden gör Folkpartiet och Jan Björklund alltid och överallt allt för att skylla dem på tidigare regeringar. Fru talman! I dagens betänkande behandlas flera av våra motioner. En av våra motioner handlar om vikten av moderna läromedel. Med framväxten av moderna och digitala läromedel ökar förutsättningarna för interaktivitet, och det ger större utrymme för individualisering i undervisningen. Men skolornas inköp av läromedel har dess värre minskat med 20 procent sedan 2002. Det innebär att skolorna ibland använder sig av gamla läromedel som inte är anpassade efter gällande läroplan eller moderna arbetssätt. Förutsättningarna för en meningsfull undervisning som knyter an till elevernas verklighet minskar därmed. Vi menar att regeringen bör vidta åtgärder för att aktuella och moderna läromedel ska komma varje elev till del. En annan motion som vi har lämnat in handlar om estetiska ämnen i skolan. Vi menar att regeringens skolpolitik driver skolsystemet mot två ytterligheter där eleverna får välja mellan helt teoretiska utbildningar med minimala inslag av skapande och kreativitet och en annan nästan helt praktisk utbildning med minimala inslag av teoretiska ämnen dock fortfarande med minimala estetiska inslag. Det är inte någon önskvärd utveckling, inte minst med tanke på de estetiska ämnenas betydelse när det gäller att bidra till livslångt lärande. Vi menar att de estetiska ämnena ska behandlas likvärdigt med traditionella kunskapsämnen i skolväsendet. Ytterligare en motion som vi behandlar i detta betänkande handlar om modersmålsundervisningen. Alla barn som går i förskolan till och med gymnasieskolan i Sverige har rätt till modersmålsundervisning. Denna rätt är dock behäftad med vissa krav. Bland annat krävs att eleven har grundläggande kunskaper i modersmålet. Uppgifter som har framkommit hos konstitutionsutskottet visar att allt fler minoritetsbarn inte fått chansen att tillägna sig minoritetsspråket på grund av tidigare assimilationspolitik. Detta har hämmat en förstärkning och utveckling av minoritetsspråken hos många barn. Samma problematik noteras även hos andra elever än de från de nationella minoriteterna. Just därför anser vi att regeringen bör vidta åtgärder så att modersmålsundervisningen, särskilt för barn med minoritetsspråkstillhörighet, kan stärkas i Sverige. Fru talman! Avslutningsvis vill jag meddela att jag självfallet står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservationerna 2 och 11. 0849219210615 H001UbU5 N 2013-03-08 05:10:39 312544 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00974/#anf157