<anforande>
<dok_hangar_id>2833329</dok_hangar_id>
<dok_id>H00956</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:56 Onsdagen den 23 januari</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>56</dok_nummer>
<dok_datum>2013-01-23 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Snabbare betalningar</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>06D7205A-4B28-4F8E-B4F1-E01CD5F0E109</anforande_id>
<anforande_nummer>53</anforande_nummer>
<talare>NINA LUNDSTRÖM (FP)</talare>
<parti>FP</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna. I dag behandlar riksdagen ett förslag som förbättrar villkoren för företagandet i Sverige. Regeringen föreslår i propositionen lagstiftning för att få till stånd dessa förbättringar. Det är viktigt att notera att den tvingande 30-dagarsregeln för alla företag, utan möjligheter för borgenär att godkänna undantag, i dagsläget saknar stöd bland företagarorganisationer som lämnat remissvar på förslagen.
Som alla i utskottet vet har företagare olika uppfattningar i den här frågan. Det finns de som anser att det behövs stärkta regler, men så finns det också de företagare som anser att det inte behövs tvingande regler. De företagare som inte vill ha tvingande regler framhåller att det är viktigt att det finns en avtalsfrihet. Jag har blivit kontaktad av ett antal företagare i båda lägren och också talat med studenter som skriver uppsatser i ämnet och kan konstatera att bilden är väldigt spridd. Det finns olika uppfattningar.
Dagens förslag syftar till att förstärka förutsättningarna. Jag noterar att flera av de partier som nu brinner för en tvingande 30-dagarsregel inte väckte några motioner när propositionen lades fram i riksdagen. Jag noterar även att Sverigedemokraterna bytt åsikt i sak. Från att ha haft en 60-dagars stupstock förordar de nu 30 dagar.
Uppfattningarna är som sagt olika mellan företagare om hur problemen ser ut. De som inte ser problem anser att det är viktigt med någon grad av avtalsfrihet. Som Jessika Vilhelmsson var inne på är betalningsvillkor ett av flera villkor i avtal. Också företagare som verkar exempelvis som underleverantörer av vissa varor till större företag har olika erfarenheter. Somliga av dem ser problem, andra inte. Jag gissar att de samtalen och mejlen nått oss alla i utskottet.
Herr talman! Propositionen 
Snabbare betalningar
 innebär att vi i Sverige går längre än EU-direktivet. Lagen har redan beskrivits i debatten. Jag konstaterar att två motioner av två partier väckts med anledning av propositionen.
Jan Lindholm påtalar att han har följt problematiken sedan 1980-talet. Jag konstaterar att det är viktigt för oss alla att ta del av utvecklingen. Miljöpartiet hade heller inte någon motion i frågan när propositionen lades fram.
Alla partier stöder lagförändringarna i sig vad gäller propositionen. Men det finns två reservationer som avser tillkännagivanden om att regeringen ska återkomma med ytterligare förslag.
Jessika Vilhelmsson var inne på det nordiska samarbetet. Det finns beskrivet i betänkandet. Det har under utredningsarbetet förts överläggningar mellan företrädare för ansvariga departement i de nordiska länderna. Vid överläggningarna har man försökt enas om hur direktivet bör tolkas och i viss mån även hur det lämpligen bör genomföras.
Utifrån höstens behandling av propositionen har jag antagit att det finns en ganska stor samstämmighet kring hur vi ser på lagförändringarna. Det synes även vara läget här i dag, förutom vad gäller tillkännagivandena.
De lagförslag som utskottet ställt sig bakom syftar till att förbättra främst för de mindre företagen. Utredningens kartläggning visade att den genomsnittliga betalningstiden som små och medelstora företag angav i sina fakturor till andra företag och offentlig sektor var 27 dagar. Den vanligaste avtalade betalningstiden i Sverige var 30 dagar alternativt en kalendermånad. Men i vissa branscher förekom längre avtalade betalningstider.
Förslagen bör få en positiv effekt för leverantörerna genom att leda till snabbare betalningar och bättre kompensation vid sena betalningar. De förslag som lämnats innebär att särskilt de mindre företagens ställning stärks.
I och med att betalningar sker snabbare och i tid kan företagens finansierings- och administrationskostnader minska, förutsättningar för en sund konkurrens förbättras och i förlängningen samhällsekonomiska vinster uppnås.
En del mindre företag har problem med finansiering av sin verksamhet, vilket bland annat hindrar dem från att växa och att anställa fler medarbetare. Det finns många orsaker till det.
Ett av problemen är att de får vänta onödigt länge innan de fått betalt när de levererat tjänster och varor. Det finns också många orsaker till det.
Utskottet konstaterar att regeringens förslag ligger väl i linje med den redovisade faktiska genomsnittliga betalningstiden i Sverige, som enligt senare undersökningar är knappt 30 dagar.
Utskottet anser liksom regeringen att betalningsperiodens längd ska vara 30 dagar om inte borgenären uttryckligen har godkänt en längre betalningsperiod.
En längre betalningsperiod än 30 dagar förutsätter inte bara ett uttryckligt avtal. Den längre betalningsperioden får heller inte vara grovt oskälig mot borgenären, precis som Jessika Vilhelmsson var inne på.
För myndigheter och offentliga organ är 30-dagarsregeln inte möjlig att förhandla bort. Men mellan företag är det fortsatt möjligt att avtala om längre betalningstider.
Herr talman! I betänkandet står det väldigt tydligt angivet att regeringen kommer att följa frågan, precis som vi ledamöter i utskottet gör. Jag citerar betänkandet: "Utskottet förutsätter att regeringen noga kommer att följa effekterna av den nya lagstiftningen för de mindre företagen och att regeringen vid behov återkommer till riksdagen med ytterligare förslag."
Sådana nya överväganden måste beredas och synpunkter måste inhämtas från berörda. Jag noterade i den tidigare debatten i dag om skatteutskottets betänkande frågan om hur snabbt och hur fort man ska ta fram förslag kontra hur länge man ska utreda.
Oppositionen riktar ibland kritik mot att frågor bereds för snabbt och att man har för bråttom. Det hade också utskottet en debatt om i december. Då ville man att det skulle utredas mer och längre. I dag verkar åsikten från oppositionen vara att beredning samt att lyssna in synpunkter från dem det berör är överflödigt vad gäller flera ärenden som i dag debatterats i kammaren.
Herr talman! För oss i Alliansen är småföretagens villkor väldigt viktiga. I Folkpartiet hade vi en slogan på den tiden vi kallade förskola för dagis. Vi sade: Sverige behöver både företag och dagis.
Småföretagens villkor är oerhört viktiga. I dag har vi möjlighet att fatta beslut som gör att de villkoren förbättras. Men vi ska också väga in de synpunkter som har inkommit och fortsätta att följa och bereda frågan så att vi också lyssnar in de önskemål och synpunkter som finns.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0541320528015</intressent_id>
<rel_dok_id>H00336</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2013-01-23 20:05:40</systemdatum>
<systemnyckel>310857</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00956/#anf53</protokoll_url_www>
</anforande>
