<anforande>
<dok_hangar_id>2823997</dok_hangar_id>
<dok_id>H00937</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:37 Onsdagen den 5 december</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>37</dok_nummer>
<dok_datum>2012-12-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa frågor om underhållsstöd</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>441B9680-8662-4618-AA08-D1152160C253</anforande_id>
<anforande_nummer>82</anforande_nummer>
<talare>EMMA CARLSSON LÖFDAHL (FP)</talare>
<parti>FP</parti>
<anforandetext>
Herr talman! För att ett barn ska må bra behöver det kärlek och omsorg. Tyvärr räcker det inte med kärlek och omsorg. Barn behöver också föräldrar som bidrar ekonomiskt till deras försörjning. I de flesta fall finns det två närvarande föräldrar som vill sina barns bästa, men det innebär inte alltid att föräldrarna bor tillsammans.
För att ett barn, trots att föräldrarna lever åtskilt, ska få en ekonomisk grundtrygghet ska den föräldern som barnen mest lever hos få möjlighet till underhållsbidrag av den andra föräldern. Många föräldrar löser det sinsemellan, och betalningen sker på det sätt de kommit överens om vid varje månadsslut. De gör det utan att någon tredje part behöver vara inblandad i det hela. Om den underhållsskyldiga föräldern inte kan eller vill betala för barnet finns det möjlighet att begära underhållsstöd från Försäkringskassan. Beloppet som betalas ut är ett minimibelopp, och det är lika för alla.
Tyvärr har det beloppet blivit någon form av norm även för dem som sinsemellan på frivillig väg gör upp om underhållsbidraget, detta oavsett om den underhållsskyldiga föräldern har ekonomiska förutsättningar att bidra med ett högre belopp eller inte. Många föräldrar har alldeles för lite kunskap om hur de ska gå till väga för att få ett mer individanpassat belopp på underhållsbidraget. Även om man har den kunskapen kan den mottagande parten av underhållsbidraget tycka att det är en stor och jobbig process att kräva den högre ersättningen och väljer att inte säga något för att behålla det goda förhållandet till den andra parten.
Tanken var aldrig att underhållsstödet skulle vara normgivande för underhållsbidraget, men så har det blivit. Nu pågår ett arbete med att se över hur särlevande föräldrar kan få bättre råd och stöd så att de själva kan lösa detta på ett enkelt och smidigt sätt. Jag ser med stort intresse fram emot att få ta del av vad som kommer fram i det arbetet. I slutändan är det barnen som kommer i kläm och får lida för att de inte får den ekonomiska uppbackning som de så väl behöver.
Härmed yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.
(Applåder)
I detta anförande instämde Gunilla Nordgren (M).
</anforandetext>
<intressent_id>0737073162411</intressent_id>
<rel_dok_id>H001SfU3</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-12-06 05:22:21</systemdatum>
<systemnyckel>308757</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00937/#anf82</protokoll_url_www>
</anforande>
