2823997 H00937 Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:37 Onsdagen den 5 december 2012/13 37 2012-12-05 00:00:00 Vissa frågor om underhållsstöd föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 59282CA5-EDEF-4035-AE12-141F61843A17 72 GUNILLA NORDGREN (M) M Herr talman! Vi har i dag att besluta om ett förslag i ett betänkande som rör ett förtydligande i socialförsäkringsbalken. Det gäller betalningsskyldigheten vid anstånd med betalning av underhållsstöd. Det gäller således ett förtydligande i 19 kap., att betalningsskyldigheten ska fullgöras med en avbetalningsplan. Om en avbetalningspost ej är betald i rätt tid måste den betalningsskyldige komma i fatt med betalningen efter senast fem månader; annars förfaller hela skulden till omedelbar betalning. Det anförs i propositionen att det inte framgår av bestämmelserna för vare sig betalningsskyldighet eller anstånd när förfallotiden inträder i dessa fall. Det finns alltså all anledning att få en lagändring som klargör att skulden ska betalas i delposter enligt en avbetalningsplan. Om detta verkar vi vara överens, men debatten i dag har hittills - i och för sig bara en talare - rört sig om så mycket mer än om detta förtydligande i socialförsäkringsbalken. Den har rört sig mer om innehållet i flera motioner som också ska behandlas i dag. Det finns en kommittémotion från Socialdemokraterna där man begär ett tillkännagivande om en reformering av underhållsstödet, då de mest utsatta för fattigdom är ensamstående med barn. Det är helt rätt att ensamstående med barn, framför kvinnor och i synnerhet om de är utlandsfödda, är mer ekonomsikt utsatta än andra grupper. Det är vi nog alla rörande överens om och om att vi måste arbeta för att avhjälpa detta. Alliansregeringens olika åtgärder och förslag i flera budgetar har varit inriktade på att åtgärderna inom familjepolitiken ska nå de människor som är mest i behov av stöd. Herr talman! Alliansregeringen har föreslagit och riksdagen har beslutat om höjning av flerbarnstillägg, höjt särskilt bidrag för hemmavarande barn och att bostadsbidrag beviljas för lägre bostadskostnader än i dag. Normen för försörjningsstöd har höjts. I årets budgetproposition föreslås en höjning av grundnivån i föräldrapenningen från 180 till 225 kronor. Att förslaget gäller just grundnivån innebär att det är de unga och de som inte arbetat upp en SGI, sjukpenningsgrundande inkomst, som ska nås av dessa höjningar. Det är således ett tydligt fördelningspolitiskt förslag. Socialförsäkringsutskottet understryker i sitt ställningstagande beträffande de familjepolitiska stödens betydelse för de mest utsatta barnhushållen att utskottet inte heller utesluter att det även framöver kommer att finns behov av satsningar på denna grupp. Det finns ett tillkännagivande i budgetpropositionen att regeringen avser att återkomma vad gäller att förbättra för särlevande föräldrar på olika sätt. Mer om detta ska vi debattera den 12 december då vi debatterar hela budgeten. Herr talman! Vi har en utredning, Särlevandeutredningen, som i sitt betänkande Fortsatt föräldrar - om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull konstaterar att det finns ett flertal problem förknippade med särlevande på grund av att det finns två parallella system. Utredningen betonar att det är föräldrarna som har det yttersta ansvaret för sina barn, oavsett om förhållandet mellan föräldrarna upphör. Att skaffa barn är ett livstidskontrakt. Det är i dag inte tillräckligt uttalat, tycker jag och många med mig. Underhållsstödet är till för att försäkra barnet en rimlig försörjning. Underhållsstödet är ett förskott från staten för uteblivet underhåll. Underhållsstödet ska täcka hälften av ett barns normalkostnad inklusive barnbidrag. Jag anser inte att underhållsstödet ska användas som ett fördelningspolitiskt instrument som ska kompensera för låga inkomster. Det finns andra politiska medel att använda för detta, som jag nämnde förut. Flera utredningar med mera visar att det finns problem med återbetalningen. Ofta har de bidragsskyldiga byggt upp stora skulder och har problem med återbetalningen. Skulle underhållsstödet höjas är det de bidragsskyldiga som faktiskt i stor utsträckning kommer att finansiera detta, och det i sig kan vara konfliktökande. Herr talman! Utredningen visar att föräldrar har för liten kunskap om reglerna, och det har medfört att underhållsstödets nivå på 1 273 kronor blivit alltför normerande för vad som för ofta anses utgöra ett maximibelopp för ett barns underhåll. Enligt de civilrättsliga reglerna i föräldrabalken skulle många barn vara berättigade till ett större underhållsstöd vid civilrättsliga avtal om reglering av underhåll. Utredningen pekar på att så många som 40 procent av barnen skulle få mer i underhållsstöd om underhållet reglerades civilrättsligt. Förbättringen skulle, enligt Särlevandeutredningen, framför allt gynna barnen i de lägsta inkomstklasserna där uppemot 90 procent av barnen skulle få ett större underhållsstöd. Det är viktigt att systemen ses över. Utvecklingen i vårt samhälle är att många fler barn upplever en separation och att allt fler barn lever med särlevande föräldrar. I dag utgör de 450 000-500 000. 30-40 procent av dessa barn lever växelvis med sina föräldrar, och den andelen ökar. Det är en positiv utveckling, anser jag. Det visar sig nämligen att barn ofta mår bra med detta system att bägge föräldrarna tar ett ansvar. Särlevandeutredningen bereds för närvarande inom regeringen och beräknas komma till riksdagen under våren eller sommaren 2013. Många av problemen skulle undvikas med mer kunskap hos föräldrarna. Mer kunskap, hjälp och vägledning - kanske borde en instans inrättas som ansvarar för detta? Jag kan ändå tycka att det är lite märkligt att man i en motion anför att hela systemet ska reformeras med tanke på det som pågår och bereds och som kommer till riksdagens bord. Herr talman! I andra motioner anförs att beräkningen av inkomst ska vara mer dagsaktuell än det system som används i dag. Vi har en utredning om månadsuppgifter som bland annat har föreslagit att uppgift om utgiven ersättning och förmån i inkomstslaget tjänst ska kunna lämnas varje månad. Betänkandet har varit ute på remiss och bereds inom Regeringskansliet. Det finns all anledning att avvakta den utredningen. I en annan motion anförs att utebliven skolgång ej ska påverka skolpengen. I dag kan ett förlängt underhållsstöd ges till barn som fyllt 18 år och som studerar på heltid. Underhållsstödet kan beviljas till juni månad det år barnet eller ungdomen fyller 20 år - jag tror inte en 19-åring uppskattar att bli nämnd som barn. Betalningen sker efter 18-årsdagen direkt till den unge. Jag kan bara konstatera att även här finns en utredning, Studiehjälpsutredningen, som har i uppdrag att bland annat analysera de nuvarande bestämmelserna om indragning av studiehjälp på grund av otillåten frånvaro. Det finns även här anledning att avvakta utredningen som kan ge vägvisning även om underhållsstöd, framför allt när utredningen faktiskt ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 juni, det vill säga om lite drygt ett halvår. Herr talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner. 0192918410514 H001SfU3 N 2012-12-06 05:22:21 308747 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00937/#anf72