<anforande>
<dok_hangar_id>2823997</dok_hangar_id>
<dok_id>H00937</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:37 Onsdagen den 5 december</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>37</dok_nummer>
<dok_datum>2012-12-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Skattereduktion för läxhjälp</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>83C2EE75-784D-4564-9D29-458D8B9D5D9D</anforande_id>
<anforande_nummer>34</anforande_nummer>
<talare>KARIN NILSSON (C) replik</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Frågan har betraktats som gränsdragningsproblem. I det här fallet har vi rett ut den. 
Jag lyssnade också på hearingen med Skatteverket. Där verkar man vara inne på att konstruera nya och väldigt komplicerade gränsdragningsproblem, till exempel utifrån att det ska vara okej med personlig tränare som läxhjälp för den som går på idrottsgymnasium eller att den som går på teatergymnasium ska kunna få röst- och talträning som läxhjälp. 
Jag tycker att det är frågor som inte är så allmänt förekommande. Man bör kunna hitta något sätt att dra gränser när det gäller den ringa problematik som det skulle handla om.
Sedan gäller det pengar till den allmänna skolan. Ja, det satsas på den allmänna skolan. Detta sätt att också införa läxhjälp för gymnasieskolan - det är, som sagt, en mikrofråga i sammanhanget - fråntar inte skolan vare sig pengar eller det uppdrag och ansvar man har att hjälpa svaga elever med kompensatoriska åtgärder. Det här är inte en fråga som på något vis behöver stå i konflikt med det som skolan i dag utför.
</anforandetext>
<intressent_id>0807438844115</intressent_id>
<rel_dok_id>H001SkU10</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2012-12-06 05:22:21</systemdatum>
<systemnyckel>308709</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00937/#anf34</protokoll_url_www>
</anforande>
