<anforande>
<dok_hangar_id>2823997</dok_hangar_id>
<dok_id>H00937</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:37 Onsdagen den 5 december</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>37</dok_nummer>
<dok_datum>2012-12-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Skattereduktion för läxhjälp</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>3A4C5132-DB12-4E8C-8937-85DB2ED1FBA2</anforande_id>
<anforande_nummer>30</anforande_nummer>
<talare>KARIN NILSSON (C) replik</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Det var nog det mest ödesmättade debattinlägg jag har hört. Självklart är skatteutjämningssystemet en avgörande fråga för landsbygdskommunerna. Det förnekar vi inte. Det måste genomföras. Då handlar det inte om 4 futtiga miljoner kronor utan om betydligt mer.
I detta fall handlar det om att reda ut ett gränsdragningsproblem. I dag har man läxhjälpsmöjlighet upp till årskurs 9, alltså för nio årskullar i grundskolan. Sedan kommer vi till de tre frivilliga gymnasieåren. Då har vi sagt att de också bör få gå in i detta, för det kan också skapa jobb för unga, och det är ofta ett problem för föräldrar att finna tid och att ha den kompetens som krävs. Även om man själv har läst gymnasieskolans olika kurser i sin ungdom är det inte självklart att man har andragradsekvationer i huvudet den dag barnen skulle behöva få hjälp med det. Det kan i många fall handla om enstaka timmar som man skulle vilja hjälpa till med, men man kanske befinner sig på annan ort.
I dag har vi ett samhälle där vi borde kunna hitta en lösning för att byta tjänster med varandra på ett enklare sätt. Alla har inte det skyddsnät som människor en gång i tiden hade, med vänner, bekanta och släktingar i ens närhet. Kan man då byta tjänster med varandra på ett vitt och ärligt sätt, där den som utför tjänsten kan få tillgång till trygghetssystemen, ser jag att dessa mikropengar, som genom denna reform blir värda 10 eller 100 gånger mer, blir en viktig del i att utveckla ett tjänstesamhälle. Det handlar också om att ta vara på kompetensen hos ungdomar som i dag i många fall står utanför arbetsmarknaden.
</anforandetext>
<intressent_id>0807438844115</intressent_id>
<rel_dok_id>H001SkU10</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2012-12-06 05:22:21</systemdatum>
<systemnyckel>308705</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00937/#anf30</protokoll_url_www>
</anforande>
