<anforande>
<dok_hangar_id>2823997</dok_hangar_id>
<dok_id>H00937</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:37 Onsdagen den 5 december</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>37</dok_nummer>
<dok_datum>2012-12-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Skattereduktion för läxhjälp</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>96D76338-59A0-46B9-A14B-D2B9B312AB77</anforande_id>
<anforande_nummer>1</anforande_nummer>
<talare>PETER PERSSON (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till de reservationer som har lämnats av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
Jag kan göra det med att läsa innantill från regeringens proposition 2006/07:94 om så kallat HUS-avdrag, det vill säga hushållsnära tjänster. Man skrev då i propositionen: "Däremot bör anlitande av privatlärare eller liknande för barnets räkning inte omfattas. I detta fall är det fråga om sådant arbete som kräver specialistkunskaper och som normalt inte utförs av hushållen själva. Det är därför inte fråga om omsorg eller tillsyn utan om undervisning. Det får vidare antas att . sådant arbete utförs på den vita marknaden."
Det är skatteaspekten i den här frågan, och jag delar den syn som regeringen tidigare anförde.
Nu har man hastat fram en proposition där frågan i dess helhet handlar om utbildningspolitik och jämlika möjligheter till förkovran. När jag säger hasta fram är det verkligen ingen överdrift.
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, huvudman för skolväsendet i vårt land, gavs sex dagars remisstid att överväga ett förslag som på ett dramatiskt sätt kan förändra förutsättningarna för den likvärdiga skolan, i det att vi står i begrepp att här diskutera och möjligen anta ett förslag om att subventionera privatundervisning i hemmen, till ett belopp som är tre fyra gånger högre än det belopp som läggs på övrig offentligt finansierad undervisning.
Samtidigt vill jag erinra kammaren om att regeringen skurit ned 675 miljoner kronor på gymnasieskolan för 2012 och planerar för en neddragning på 1 360 miljoner under 2014. Det är i sanning en gigantisk omfördelning, från allas rätt till några fås möjlighet.
Fru talman! Resultaten i grundskolan har sjunkit sex år i rad. Det är djupt oroande. Den svenska skolan får svårare att hävda sig i internationella mätningar. De sociala klyftorna i skolan ökar. I många kommuner är det vardag att i lokaltidningarna läsa om besparingar, större klasser och mindre undervisning.
Därför vill Socialdemokraterna satsa på skolan. Vi har i vårt budgetalternativ, som röstades ned här i kammaren, lagt fram ett brett förslag om satsningar på skolan.
Det handlar om mindre klasser för de små barnen, att alla barn ska kunna bli sedda och ges möjligheter att lockas till både lärande och social känsla och fostran.
Det handlar om att stötta skolor med tuffa förutsättningar i det Sverige där arbetslösheten breder ut sig och är så ojämnt fördelad, ty vissa stadsdelar får ta de tuffaste smällarna i varselvågen, och vissa orter också. Det undergräver den kommunala ekonomin och gör besparingar i skolan nödvändiga. Det vill vi socialdemokrater kompensera med just resurser till skolan och de tuffa områdena.
Vi vill också satsa på läxhjälp till alla elever.
Det är några av våra förslag i den budgetmotion som diskuterats här i kammaren.
Vi säger nu också att om majoriteten driver igenom det orättfärdiga förslaget om en subventionerad läxhjälp kommer vi att föreslå att skollagen ändras så att alla som behöver läxhjälp också ska få det.
Fru talman! Sällan har en regering fått så mycket kritik som för detta förslag om subventionerad läxhjälp. Ideella organisationer, som oegennyttigt engagerar sig i barnens situation, säger: Det här är inte rättvist; det här strider mot den likvärdiga skolan. Skatteutskottet kunde höra Skolverket, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet med varierande ord säga det vid den offentliga utfrågningen. Det var oerhört tydligt hur man lyfte fram likvärdigheten och att den här politiken bryter mot likvärdigheten och allas möjligheter.
De enda jag har hört vara för förslaget är de som avser att tjäna pengar på en ny marknad, just den marknad där tillträdet heter pengar, inte behov, där rättighet ger vika för penningens genväg.
Fru talman! Det är i sanning ett orättfärdigt förslag som här framläggs.
</anforandetext>
<intressent_id>0903307301618</intressent_id>
<rel_dok_id>H001SkU10</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-12-06 05:22:21</systemdatum>
<systemnyckel>308676</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00937/#anf1</protokoll_url_www>
</anforande>
