<anforande>
<dok_hangar_id>2818589</dok_hangar_id>
<dok_id>H00924</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:24 Onsdagen den 14 november</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>24</dok_nummer>
<dok_datum>2012-11-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Program för energieffektivisering och vissa andra frågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>6458F180-E326-4D07-999A-FE2929F83408</anforande_id>
<anforande_nummer>4</anforande_nummer>
<talare>CECILIE TENFJORD-TOFTBY (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till propositionen och avslag på motionerna.
Jag instämmer i alla lovord som har använts för att beskriva PFE-programmet. Det har varit ett verkligt lyckat program både för klimatet och för industrin i Sverige.
Energieffektivisering är bra både ur miljö- och klimatsynpunkt och ekonomiskt för den som väljer att se om sitt hus. I Alliansens energipolitik har energieffektiviseringsåtgärderna en viktig roll. Tillsammans med den samlade energipolitiken arbetar Sverige för att nå 2020-målen. Vi ligger mycket bättre till för att klara det än många andra EU-länder, som även Lise Nordin påpekade i sitt anförande. De har problem med att nå målen.
PFE-programmet blev beslutat 2004 och trädde i kraft 2005. Jag vill ge den tidigare S-ledda regeringen beröm för att ha infört det här programmet. De energiintensiva företag som deltar i programmet och energieffektiviserar sin verksamhet får i dag en nedsatt elskatt på 0,5 öre per kilowattimme.
Det har som sagt varit en mycket lyckad satsning. De första 100 företag som deltog i programmet åstadkom en eleffektivisering på 1,45 terawattimmar per år. Som tidigare talare har berättat motsvarar det årligen uppvärmning av 80 000 villor. Det är mer än dubbelt så mycket som det man förväntade sig när programmet sattes i gång, 0,6 terawattimmar.
Dessa företag har utfört 1 247 insatser och investerat sammanlagt 708 miljoner kronor. Nu pågår den andra programperioden, och trots att inga nya företag får anmäla sig till programmet efter den 31 december 2012 är det i dag 90 företag som är inne i den andra programperioden, som får fortsätta till 2017. 65 av de företag som är inne i den andra programperioden har redan gjort investeringar för effektiviseringsåtgärder som motsvarar en användning av 0,8 terawattimmar per år.
PFE-programmet har så långt åstadkommit sitt mål att energieffektivisera delar av den svenska elintensiva industrin. Tyvärr för PFE-programmet har EU:s miljöstödsriktlinjer förändrats från och med 2008, och det är inte längre möjligt att fortsätta med ytterligare programperioder utan att bryta mot statsstödsreglerna. Som jag tidigare sade har de företag som är inne i programmet rätt att fullfölja sin femårsperiod, men inga nya kommer att bli antagna efter den 31 december i år. Att den här förlängningen för de företag som redan är inne i programmet åstadkommits är ett resultat av en förhandling mellan den svenska regeringen och EU.
När vi nu avvecklar programmet är det viktigt att arbeta fram andra alternativ, som rösterna från oppositionen i dag har framfört. Det är viktigt att ha lyckade program som kan hjälpa den svenska elintensiva industrin och gärna även andra företag i Sverige att energieffektivisera sin verksamhet.
Herr talman! Riksrevisionen har inlett en granskning av statens insatser för energieffektivisering. Om jag inte missminner mig helt har även röster från oppositionen vid ett flertal tillfällen efterfrågat en översyn av de åtgärder som denna och tidigare regeringar vidtagit för att åstadkomma energieffektiviseringsvinster.
Den granskning som nu pågår ska bland annat titta på följande frågor: Bidrar energieffektiviseringen inom industrin till klimatmålen på kort och lång sikt? Har programmet för energieffektivisering inom industrin bidragit till att åstadkomma tillräckliga energibesparingar och minskade utsläpp? Vad har det kostat? Har regeringen och myndigheterna redovisat effekterna av energieffektiviserande åtgärder för industrin på ett samlat och transparent sätt?
Det är viktiga frågor att få svar på, både för industrin, som investerar och arbetar för bättre energieffektivisering, klimat och ekonomi, och för de svenska skattebetalarna, som också har ett stort intresse av att statens medel används på ett korrekt och effektivt sätt.
Herr talman! Vi kommer självklart även i fortsättningen att behöva incitament för energieffektiviseringsarbete. För att åtgärderna ska bli effektiva kan det vara bra att invänta Riksrevisionens rapport. Men redan i januari kommer det att skickas ut ett pm från Näringsdepartementet som understryker vikten av ett fortsatt effektiviseringsarbete. Arbetet med att främja en effektiv energianvändning kommer att samordnas med införandet av EU:s energieffektiviseringsdirektiv.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag berömma oppositionen för beskrivningen av energieffektiviseringsåtgärdernas konsekvenser, där ord som "minskad sårbarhet", "minskade kostnader" och "lönsam affär" finns med. Jag hoppas innerligen att även Riksrevisionen drar samma slutsats när de levererar sin granskning i maj 2013.
Om PFE-programmet har lämnat efter sig en lärdom till industrin är det att klimatnytta och lönsamhet kan vara två sidor av samma mynt. Vi i riksdagen har ett ansvar, vilket oppositionen också understrukit, att se till att det även i framtiden finns effektiva incitament för ett fortsatt energieffektiviseringsarbete. Vi kommer att återkomma till denna kammare med förslag på ytterligare energieffektiviseringsåtgärder och beskrivningar av hur våra energieffektiviseringsmål ska nås.
</anforandetext>
<intressent_id>010343930918</intressent_id>
<rel_dok_id>H001NU4</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-11-21 14:36:54</systemdatum>
<systemnyckel>307314</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00924/#anf4</protokoll_url_www>
</anforande>
