<anforande>
<dok_hangar_id>2817387</dok_hangar_id>
<dok_id>H00920</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:20 Onsdagen den 7 november</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>20</dok_nummer>
<dok_datum>2012-11-07 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Kroatiens anslutning till Europeiska unionen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>27BCEB01-48B6-4CD8-92BD-E32021F5B822</anforande_id>
<anforande_nummer>3</anforande_nummer>
<talare>TOMMY WAIDELICH (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Det är en glädjens och historiens dag i dag, inte bara för att Obama vunnit presidentvalet i USA utan också för att vi här i Sveriges riksdag ska fatta beslut om Kroatiens anslutning till EU.
Vi har länge varit för ett kroatiskt medlemskap. Det har funnits ett väldigt starkt stöd för det i Sveriges riksdag. Nu har vi visserligen ett parti som har kommit in nyligen och som inte har samma uppfattning som de övriga, men i övrigt finns det en väldigt stor uppbackning för ett kroatiskt medlemskap i EU.
Jag minns när förhandlingarna startade, den 3 oktober 2005. Då var jag ordförande i riksdagens EU-nämnd och hade precis kommit hem från en resa till Kroatien. Den resan började jag i Vukovar, en av de städer som hade varit värst drabbade av Balkankriget. Jag tog också med mig bilden där från 2005 av att det fortfarande var väldigt svårt att röra sig, fortfarande mycket minerad mark, men att det ändå hade börjat spridas ett hopp om en långsiktig fred. Där fanns EU med som en garant för en långsiktig fred.
När vi i dag från riksdagens sida fattar beslut om att Kroatien ska gå med i EU gör vi det också med en förhoppning om att vi får fler medlemmar från andra Balkanländer, så att EU kan bli det fredsprojekt som det har varit i andra delar av Europa även på Balkan. På så sätt blir länderna ömsesidigt beroende av varandra, kan handla med varandra och undviker konflikter. Att man har ställen där man kan lösa konflikter, att man har ett Europaparlament och att man har ett ministerråd där regeringarna träffas bidrar till att man undviker konflikter.
Det är viktigt att komma ihåg denna historiska uppgift som jag tycker att EU verkligen har lyckats med, och det är väl den som de flesta är överens om att EU är bra för. Sedan finns det också andra fördelar. Men efter andra världskriget såg man just till att de länder som hade bekrigat varandra flera gånger om, Tyskland och Frankrike, blev ömsesidigt beroende av varandra, att de började samarbeta om kol och stål, ryggraden i industrin.
Senare, under 80-talet, handlade det om att säkra de nya demokratierna Spanien, Grekland och Portugal genom EU-medlemskap. 
Nu gäller det utvidgningen som gör att hela Europa kan enas och få framtidstro, tillväxt och handel, även om ekonomin i Europa inte är den bästa just nu. Därför är vi glada att Kroatien blir medlem från den 1 juli 2013.
Resan har inte gått jättesnabbt, även om den kanske varit snabb i jämförelse med andra länder. Jag minns att det tog ett tag innan vi fick i gång förhandlingarna. 
Jag minns också att jag efter min resa fick ett samtal från min partivän i Kroatien, Zoran Milanovic, som frågade varför förhandlingarna inte kom i gång och vad det var som hände i ministerrådet. Han var då i opposition. Jag kunde upplysa honom om att det var vissa blockeringar men att det nog så småningom skulle komma i gång, vilket det också gjorde. 
I dag är Zoran Milanovic Kroatiens premiärminister, och det känns bra att han får vara med och föra in Kroatien i EU.
Det har som sagt varit en ganska lång resa, och nu ska vi landa för att sedan påbörja en ny resa med Kroatien i EU. Det är en resa där vi förhoppningsvis snart kan se fler nya medlemmar i EU. 
Med dessa ord yrkar jag bifall till utrikesutskottets förslag i betänkandet.
I detta anförande instämde Désirée Liljevall (S).
</anforandetext>
<intressent_id>0135730306412</intressent_id>
<rel_dok_id>H001UU14</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-11-21 14:36:23</systemdatum>
<systemnyckel>306999</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00920/#anf3</protokoll_url_www>
</anforande>
