<anforande>
<dok_hangar_id>2866437</dok_hangar_id>
<dok_id>H009130</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:130 Torsdagen den 27 juni</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>130</dok_nummer>
<dok_datum>2013-06-27 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2012/13:423 om kärnvapen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>E799675B-E4E8-4897-BFAF-D82AFF35023F</anforande_id>
<anforande_nummer>20</anforande_nummer>
<talare>URBAN AHLIN (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Ja, det är klart att om vi ska få bort kärnvapen måste naturligtvis Ryssland, Kina, Pakistan och USA avveckla sina kärnvapen - det förstår vem som helst. Frågan är hur man påverkar dem bäst, om det är genom att stå här och ondgöra sig och förlöjliga andra initiativ som tas i världen och säga: "Det är egentligen inte detta det handlar om". Det kanske är så att omvärlden, det internationella samfundet, behöver sätta press på herrarna från de där stormakterna, när de sitter i det rummet och förhandlar om kärnvapen, att det är en tydlig signal från omvärlden om att vi tycker att det är alldeles för oacceptabla konsekvenser av kärnvapen och att de därför ska tas bort.
Varför skulle det vara farligt för Sverige att delta i en sådan signal till de herrar som sitter där inne och förhandlar om kärnvapenarsenalerna? Detta är också något som lyfts upp av sådana företrädare som jag vet att Carl Bildt brukar umgås med, som Henry Kissinger, denna geopolitikens stora herre. Även han säger ju att kärnvapen har spelat ut sin roll och att det bästa vore om vi kunde avskaffa dem helt och hållet och få en värld fri från dem. Det är kanske det bästa sättet att se till att länder som Nordkorea och andra inte får tillgång till kärnvapen i framtiden.
Detta är en rörelse som växer, från att ha varit lite i den stil som Carl Bildt säger, som något slags barnsligt förlöjligande om att hoppas på en kärnvapenfri värld. Det är något som växer. Fler och fler av dem som har varit med och förhandlat om arsenalerna tycker att det är den rätta vägen att gå.
Jag är bara besviken över att Sverige inte är med i den grupp som påtalar detta, för att ge en extra push till dem som sitter inne i de här rummen och förhandlar om kärnvapenarsenalerna.
Sedan håller jag naturligtvis med Carl Bildt om att de taktiska kärnvapnen i Europa måste tas bort. De ska i alla fall inte uppgraderas, och vi måste se till att de i stället steg för steg tas bort härifrån. Det är också positivt att ryssar och amerikaner kommer överens om att minska de strategiska kärnvapnen, även om en tredjedel, som Obama pratade om i Berlin, är alldeles för lite.
Men vad vill Sverige göra? Vad är det vi ska bidra med? Det måste naturligtvis vara att trycka på dem som sköter dessa förhandlingar om att faktiskt avveckla kärnvapnen.
</anforandetext>
<intressent_id>0891971250317</intressent_id>
<rel_dok_id>H010423</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2013-06-28 05:13:38</systemdatum>
<systemnyckel>318202</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H009130/#anf20</protokoll_url_www>
</anforande>
