2866437 H009130 Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:130 Torsdagen den 27 juni 2012/13 130 2013-06-27 00:00:00 Svar på interpellation 2012/13:423 om kärnvapen interpellationsdebatt 74CF7D72-95B4-46C5-A659-CFB86A72EC65 19 Utrikesminister CARL BILDT (M) M Herr talman! Nej, så var det väl inte riktigt. Men Urban Ahlin vet likaväl som jag att de seriösa samtalen om kärnvapennedrustningar förs mellan de länder som har kärnvapen - så är det ju. Men i de här sammanhangen - det var det jag menade - finns inga av kärnvapenländerna. Då är det lite annorlunda, för att uttrycka saken försiktigt. Vi kan ta konferensen i Norge. Sverige var där, men där fanns ingen officiell företrädare för något av de länder som har kärnvapen. Urban Ahlin säger krasst att vi ska föra folklig kampanj. Ja, för den folkliga kampanjen i Ryssland, Kina och Pakistan! De var inte officiellt företrädda över huvud taget på den här konferensen. De skrev inte under. Ja, det var inget avtal och inget att skriva under på i Genève över huvud taget, utan det var att instämma i ett anförande, inget mer än så, vilket är rätt rutinmässigt i det här sammanhanget. Parallellen med klustervapen är i och för sig intressant. Även där är det så - det är rätt - att det är ett rätt omfattande avtal som har ingåtts. Men de stora användarna av klustervapen finns inte där. Vi har avvecklat det som vi kom att definiera som klustervapen i det svenska försvaret. Man kan diskutera om det var så mycket av klustervapen, men det har vi i alla fall avvecklat, till betydande kostnader. Men de stora användarna och tillverkarna av klustervapen står fortfarande utanför detta avtal. Det är därför jag vill att förhandlingarna om detta ska fortsätta. Det är först då de blir verkningsfulla. Det är det jag menar: Kärnvapen kan man reducera i de länder som har kärnvapen. Att förbjuda kärnvapen är en formulering som låter bra. Jag kan upplysa - Urban vet det i och för sig - om att tillverkning, användning och innehav av kärnvapen är förbjudet i Sverige. Men det är inte förbjudet i Ryssland, Kina och Pakistan. När vi har fått ned deras arsenaler till sådana nivåer att de slutar att vara säkerhetspolitiskt relevanta i de länderna, då kan vi börja diskutera de här sakerna. Just nu är frågan att övertyga de ledande kärnvapenmakterna, USA och Ryssland, om att gå vidare med reduktionen, att framför allt inkludera taktiska kärnvapen, som finns i vårt eget närområde, att successivt - svårt, svårt, svårt - få in andra kärnvapenmakter i dessa förhandlingar och att förhindra att nya nationer skaffar sig kärnvapen. Där har det i Nordkoreas fall skett en utomordentligt allvarlig utveckling, och vi står inför en förhandling med Iran - kanske just nu med vissa lite mer positiva förtecken - som är rätt avgörande för hur frågan ska utvecklas. Det är där den verkliga frontlinjen i arbetet för en kärnvapenfri värld ligger. Där kommer den att förbli, och där kommer vi att vara aktiva. 0622185335615 H010423 N 2013-06-28 05:13:38 318201 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H009130/#anf19