2866437 H009130 Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:130 Torsdagen den 27 juni 2012/13 130 2013-06-27 00:00:00 Svar på interpellation 2012/13:423 om kärnvapen interpellationsdebatt 58A396C0-7E21-4002-B81F-A99E409CEF06 17 Utrikesminister CARL BILDT (M) M Herr talman! Det var ett rätt utförligt interpellationssvar som redovisade relativt utförligt vår syn på de här frågorna och de uppgifter vi står inför. Det tycker jag är bra. Sedan tycker Urban Ahlin inte att jag svarade på frågan om huruvida jag avser att ta några initiativ för att belysa de inhumanitära konsekvenserna av användningen av kärnvapen. Jag försökte vara lite diplomatiskt inlindad. Jag tror att Urban Ahlin insåg att svaret var nej, av den enkla anledningen, som jag sade, att det inte är det som är problemet. Alla vet att användning av kärnvapen är förfärligt. Det är en av anledningarna till att kärnvapenmakterna anskaffar kärnvapen - de gör det för att kunna hota med dem. I någon utsträckning är det så att ju mer vi talar om hur hemska de är, desto mer uppfyller det avskräckningsmotivet hos en del av de här staterna. Det är inte det som är problemet. Problemet handlar om att få de existerande länderna att minska sina arsenaler. Då är frågan: Vad kan vi göra där? Då kan vi sikta in oss på lite olika delar av detta. Vi ser att USA och Ryssland har gått ned rätt betydande i antal och fortsätter att gå ned, som följd av existerande avtal. Vi försöker få det att gå ned motsvarande, ännu mer. Kina är det land som ökar. Några andra länder ligger stilla och producerar mer fissilt material. Vi är speciellt oroade vad gäller utplaceringen av taktiska kärnvapen i vårt eget närområde. Där lyssnar man kanske lite extra på Sverige av den enkla anledningen att vi vet mer och att det berör vårt eget närområde. Där har vi samarbetat med länder som Polen och Norge, som av lätt insedda skäl har lite motsvarande perspektiv på detta. Det kommer vi att fortsätta att göra. Och vi har haft högnivåkontakter i denna fråga med företrädare för både Ryssland och USA under den allra senaste tiden. Sedan har vi ett speciellt uppdrag när det gäller CTBT som är väldigt viktigt. Det för mig till frågan om New Agenda Coalition. Urban Ahlins rekommendation var att vi skulle kasta ut Egypten. Det är en klatschig formulering, men det fungerar inte riktigt så i den diplomatiska världen. Men han har alldeles rätt i att anledningen till att New Agenda Coalition inte fungerar är att vi och Egypten på denna punkt har olika uppfattningar. Det har inneburit att i en för Sverige viktig fråga, när det gäller rustningskontroll, har New Agenda Coalition skjutit ned sig själv, eller för att använda Urbans lite mer diplomatiska uttryck: spelat ut sin roll. Det sade han, efter det att vi skulle ha kastat ut Egypten i en tidigare del av hans inlägg. Den frågan har därmed självdött. Då är frågan: Vad gör vi? Ja, jag kan nämna några delar av detta som är viktiga för Sverige. Vi ska försöka göra vad vi kan för att medverka till en diplomatisk lösning av existerande problem. Det gäller Iran och Nordkorea. Är vår roll stor? Nej. Är vår roll obefintlig? Nej. CTBT - är vår roll betydande? Ja, den är inte oväsentlig. Vi och Mexiko har ett särskilt ansvar, och vi har uppnått ett antal framgångar. Det har i sin tur försvårat för eller spelat ut New Agenda Coalition. Sedan skulle jag säga att det handlar om dialog med Ryssland och dialog med USA om att försöka att få in frågan om taktiska och substrategiska kärnvapen i deras dialog. Det är alls inte lätt. Det möter betydande motstånd. Det kräver att vi har en trovärdighet också i den säkerhetspolitiska argumentationen. Urban Ahlin vet likaväl som jag att det inte för speciellt långt att bara gå till dem och säga att kärnvapen är farliga. Det kan bli ett pressmeddelande men inte mycket mer än så. 0622185335615 H010423 N 2013-06-28 05:13:38 318199 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H009130/#anf17