2864950 H009126 Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:126 Onsdagen den 19 juni 2012/13 126 2013-06-19 00:00:00 Riktlinjer för den ekonomiska politiken föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 8C8F567D-0F0D-465C-858D-99D5C72F23D2 1 FREDRIK OLOVSSON (S) S Herr talman! Sverige och riksdagen rustar för midsommar. Många ser nog den här tiden av sommar, skolavslutningar och ledighet som den bästa på året. Förhoppningsvis har vi alla underbara dagar framför oss. I världsekonomin är det om inte sommar så väl islossning och en något mer vårlik stämning. Trots att det som vanligt finns risker för bakslag förefaller världskonjunkturen dra upp den svenska tillväxten framöver. För delar av vår kontinent, framför allt södra Europa, är läget fortfarande dystert. Men det går bättre i USA, och Konjunkturinstitutets prognoser över våra viktigaste exportmarknader visar på stark tillväxt framöver. Om Sverige stod redo i startgroparna, om våra ungdomar och arbetslösa vore väl rustade, om vi hade en infrastruktur som fungerade väl, ja då fanns det inget som sade att Sverige inte skulle dra nytta av och få god draghjälp av omvärlden de kommande åren. Att dra nytta av en förbättrad världskonjunktur är förstås oerhört viktigt eftersom det råder massarbetslöshet på den svenska arbetsmarknaden. Här ser vi fortfarande ingen islossning. Den politik som regeringen genomfört har inte gett de resultat man hoppats på. Arbetslösheten är högre än när regeringen tillträdde. Drygt 400 000 är arbetslösa. Ungdomsarbetslösheten är högre än när regeringen tillträdde och biter sig fast på mycket höga nivåer. Över 40 000 unga har varit utan arbete i mer än sex månader. Antalet långtidsarbetslösa växer även generellt. 70 000 har varit arbetslösa i mer än två år. Det är nära nog en tredubbling sedan 2006. Regeringen låser i dag in drygt 30 000 människor i fas 3, som få lämnar för jobb eller utbildning. Det nya är att allt fler unga placeras i fas 3. Inte heller när vi jämför oss med andra europeiska länder lyckas vi särskilt väl med jobben. Den svenska arbetslösheten är högst i Norden och högre än i snart sagt varje jämförbart nordeuropeiskt land. Vi har nu längre fram till landet med lägst arbetslöshet i EU än vi hade när Anders Borg klev in på Finansdepartementet. Vi har längre fram till täten i EU nu. Det skapas alltså för få jobb i den svenska ekonomin, men den svenska ekonomin lider också av att de jobb som skapas alltför ofta förblir obesatta. Företagen misslyckas alltför ofta med sina rekryteringsförsök. De hittar helt enkelt inte den personal de behöver - trots den höga arbetslösheten. Bland annat har Riksbanken pekat på att matchningen på svensk arbetsmarknad har försämrats. Vi bad riksdagens utredningstjänst att titta närmare på det, och de konstaterar att upp till 80 000 personer skulle kunna ha jobb i dag om matchningen hade fungerat bättre. Men då krävs annat än sänkta skatter. Då behövs investeringar i gymnasieskolan, i högskolan och i bristyrkesutbildningar. Regeringen gör tvärtom. På två år har antalet platser i högskolan minskat med nästan 20 000 trots ett ökande söktryck. Sedan 2006 har antalet högskoleplatser minskat rejält i förhållande till hur stor gruppen unga är. För nästa år planerar regeringen en miljardbesparing på landets gymnasieskolor, trots att undervisningen knappast håller tillräcklig kvalitet i dag. Med regeringens politik kommer matchningsproblemen och rekryteringsgapet att kvarstå. Arbetslösheten kommer att fortsätta att vara onödigt hög. Vi kommer att se fler missade rekryteringsförsök, fler försuttna chanser och missade möjligheter för såväl människor som företag. Herr talman! De borgerliga ledamöterna i kammaren har gång på gång röstat ned våra förslag om att på olika sätt bygga ut utbildningssystemet. Hade regeringen gått oss till mötes skulle Sverige ha varit starkare rustat än nu och snabbare kunnat hänga på när exportmarknaderna växer. Vi ser hur land efter land ger en större andel av sin befolkning högre utbildning än vad vi gör i Sverige, och det riskerar vi förstås att få betala ett högt pris för i framtiden. Det är inte för sent. Det saknas inte förslag som skulle kunna förbättra situationen på både kort och lång sikt. Med mindre klasser bygger man en bättre skola redan från grunden. Obligatorisk sommarskola som stöd för de barn och ungdomar som inte klarar målen och fler högskoleplatser för att möta såväl ökat söktryck som arbetsmarknadens mer direkta arbetskraftsbehov är viktiga byggstenar för ett Sverige som utvecklas med kunskap och kompetens och inte med lägre löner och sämre arbetsvillkor. Temagruppen Unga i arbetslivet presenterar sin rapport nästa vecka, men redan förra veckan rapporterade de att fler än 100 000 ungdomar i Sverige varken jobbat eller studerat det senaste året. Arbetsförmedlingen har tidigare visat att bland personer under 30 har 77 000 varit utan arbete eller studier i hela tre år i rad. Det kan vara mycket svårt att få in dessa i jobb eller utbildning, det är ingen tvekan om det, men min enkla inställning är att man inte ger upp om människor på det sättet. Därför har vi socialdemokrater föreslagit ett utbildningskontrakt där alla unga som saknar gymnasiekompetens kan få det. De ska ges en utbildningsplan, återkommande kontakt och andra studieinsatser så att de kan få sin gymnasieexamen. Vi ställer krav på alla arbetslösa ungdomar att skaffa sig en gymnasieexamen om de inte har det. Vi ställer krav på att de ska följa planen för att kunna få ersättning, men vi ställer också krav på oss själva, på samhället, att inte lämna dem vind för våg, att ge dem chansen och inte lämna dem i sticket. Vi föreslår också en 90-dagarsgaranti, som innebär att varje ung arbetslös ska få studier, praktik eller arbete inom 90 dagar. Det är ett tydligt besked. Unga ska inte gå arbetslösa och framför allt inte bli långtidsarbetslösa. De ska arbeta eller studera, och de ska kunna få hjälp med det från första dagen. Vi har dessutom föreslagit att riksdagen ska fatta beslut om stöd till yrkesintroduktionsjobb så snart som möjligt. Vi föreslog det i höstas, och nu visar vi hur man skulle kunna genomföra det redan under andra halvåret i år. Men regeringen fortsätter att låta unga människor vänta. Behandlingen av dessa förslag hör till det absolut märkligaste som regeringen ägnat sig åt. Alla förutsättningar finns egentligen på plats. Vi har resurserna om vi väljer att prioritera rätt. Efter Stefans Löfvens initiativ i IF Metall har allt fler fackförbund och arbetsgivare slutit den typen av avtal och är beredda att samarbeta för att få fler i jobb och erbjuda utbildning i jobbet. Vi kan förvänta oss en stor efterfrågan från ungdomar som är beredda att ta dessa jobb för att lära sig och utvecklas i arbetet. Ändå fortsätter regeringen att låta ungdomar vänta. Vecka läggs till vecka och månad till månad, när allt egentligen redan finns på plats. Det är provocerande. Herr talman! Den höga arbetslösheten kostar även på statsfinanserna. Visserligen har det finanspolitiska ramverket tjänat Sverige väl sedan det inrättades i mitten av 90-talet. Vi har kunnat ha ordning och reda i de offentliga finanserna, vilket också har varit en viktig konkurrensfördel för Sverige. Men regelverket i sig är förstås inte tillräckligt. Man måste också kunna leva upp till det. Nu konstaterar Finanspolitiska rådet att regeringen inte når överskottsmålet. Rådet pekar på att det kommer att ställas stora krav för att man ska kunna återgå till målet och korrigera målavvikelsen. I förrgår meddelade även Ekonomistyrningsverket att målet inte nås. Verket pekade bland annat på effekterna av den vidlyftiga bolagsskattesänkningen, som gröper ur skatteintäkterna den kommande tiden. För att återupprätta trovärdigheten i det finanspolitiska ramverket anser Finanspolitiska rådet att regeringen bör presentera en plan för hur man ska återgå till överskottsmålet och kunna nå det. Mer sannolikt är väl att rådet och alla vi andra i höst får en plan för hur regeringen ska göra av med så mycket pengar man bara vågar för att kunna vinna valet. Det är knappast en ansvarsfull inriktning. Vi socialdemokrater har högre ambitioner för Sverige. Därför vill vi förstås bryta utvecklingen vi sett de senaste åren med växande arbetslöshet och sjunkande skolresultat. Nu krävs en framtidsinriktad politik som gör Sverige till ett bättre land att leva i. Vi har presenterat en lång rad förslag för att kunna nå de målen. Bland mycket annat handlar det om förbättrat exportstöd, effektivare statligt riskkapital, klimatinvesteringar, klimatinnovationer och reducerat sjuklöneansvar för företag. Det handlar om investeringar i infrastruktur, en byggbonus för fler lägenheter och fler utbildningsplatser. Det handlar om mindre klasser i skolan, utbildningskontrakt och extratjänster i välfärden. I höst kommer vi att lägga fram ännu fler förslag med inriktning på fler jobb och bättre utbildning. Om fler ska få chansen på arbetsmarknaden krävs en annan politik än den som de senaste sju åren fört oss längre från Europatoppen i låg arbetslöshet, som ökar klyftorna och som år efter år levererar en skola med sjunkande resultat och ökade skillnader. Jag yrkar bifall till vår reservation. (Applåder) 0653904370212 H003100 N 2013-06-19 20:30:08 317934 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H009126/#anf1