<anforande>
<dok_hangar_id>2864461</dok_hangar_id>
<dok_id>H009124</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:124 Måndagen den 17 juni</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>124</dok_nummer>
<dok_datum>2013-06-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>C86BC874-8A59-4A21-A096-F0C9A887F37B</anforande_id>
<anforande_nummer>91</anforande_nummer>
<talare>JOSEFIN BRINK (V) replik</talare>
<parti>V</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag noterade att Ismail Kamil, liksom jag, nämnde problemet med arbetsplatsmobbning och trakasserier. Ismail Kamil nämnde också att kanske flera hundra personer beräknas ta sina liv på grund av trakasserier som de har blivit utsatta för i arbetslivet. Då utgår jag ifrån att vi är överens om att detta är ett stort problem. 
Då blir det lite svårare att förstå varför bland annat Folkpartiet avfärdar Vänsterpartiets förslag om att ta fram ett lagförslag som stärker den enskildes möjligheter att få upprättelse när man har drabbats av mobbning och trakasserier i arbetslivet. Jag vill gärna att Ismail Kamil förklarar varför Folkpartiet inte anser att det vore en bra idé ens att utreda en sådan lagstiftning.
</anforandetext>
<intressent_id>0116603319117</intressent_id>
<rel_dok_id>H001AU11</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2013-06-18 05:05:31</systemdatum>
<systemnyckel>317724</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H009124/#anf91</protokoll_url_www>
</anforande>
