<anforande>
<dok_hangar_id>2863754</dok_hangar_id>
<dok_id>H009123</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:123 Fredagen den 14 juni</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>123</dok_nummer>
<dok_datum>2013-06-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellationerna 2012/13:335, 429 och 482 om inbördeskriget i Syrien</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>4165F42D-BD78-47C2-9359-51D308B65AC5</anforande_id>
<anforande_nummer>1</anforande_nummer>
<talare>Utrikesminister CARL BILDT (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Amineh Kakabaveh, Hans Linde och Annika Lillemets har bland annat frågat mig hur jag avser att verka för ett slut på inbördeskriget i Syrien, för att parterna ska respektera den internationella humanitära rätten och för att undanröja de allvarliga hinder som finns för att humanitära insatser ska nå fram till flyktingar och nödlidande i Syrien och dess grannländer.
Att vi alla ser med den yttersta oro på den pågående och djupt tragiska konflikten i Syrien behöver knappast påpekas särskilt.
Fredliga protester möttes av regimens våld, och ur detta har sprungit ett inbördeskrig som nu krävt mer än 90 000 liv, som har tvingat mer än 1,5 miljoner människor att fly sitt land och som i grunden riskerar att förstöra det syriska samhället.
Sveriges politik för att hantera tragedin i Syrien kan sammanfattas i fyra punkter.
För det första har vi konsekvent och med all kraft agerat för att få ett slut på konflikten genom en politisk lösning. Vi stödjer det särskilda sändebudet Lakhdar Brahimis arbete på samma sätt som vi tidigare stödde Kofi Annan i hans ansträngningar.
Att dessa hittills inte lett till något genombrott beror till stor del på att FN:s säkerhetsråd inte kunnat enas. All erfarenhet visar att ett splittrat säkerhetsråd allvarligt försvårar fredsansträngningar.
Mot denna bakgrund är det naturligt att vi har agerat för att FN:s säkerhetsråd ska kunna enas om en konkret och realistisk plan för fred. Den så kallade Genèveplattformen från sommaren 2012 är en naturlig grund. Jag välkomnar att steg nu tas för en internationell konferens under FN:s värdskap med USA och Ryssland som nyckelaktörer och med deltagande från både opposition och regim.
En sådan konferens kan förhoppningsvis innebära starten på en genuin politisk process, där en vapenvila skulle vara ett naturligt och viktigt steg och lindra den humanitära situationen. Svårigheterna ska dock inte underskattas.
EU beslutade den 27 maj att förlänga sanktionerna i ytterligare tolv månader med undantag för exportförbudet för vapen och tillhörande materiel. Från svensk sida hade vi gärna sett att även vapenembargot förlängdes. Att i ett läge där en politisk process kanske är möjlig bidra till konfliktens ytterligare militarisering är olyckligt och kan i värsta fall resultera i att processen undermineras.
För det andra agerar Sverige nationellt och genom EU för att stärka den syriska oppositionen och bidra till att den blir mer representativ och redo för politiska förhandlingar. Vårt särskilda sändebud för kontakter med oppositionen har en löpande och förtroendefull kontakt med olika grupper av skilda trosuppfattningar och ursprung som motsätter sig Asads brutala styre.
Regeringen har också allokerat 100 miljoner kronor under 2013 och 2014 för att främja demokrati och mänskliga rättigheter i Syrien.
För det tredje är och förblir Sverige en mycket betydande humanitär givare. Under 2012 betalade vi ut 248 miljoner kronor i humanitärt bistånd. Hittills i år har ytterligare 150 miljoner kronor avsatts. Vi står redo att göra mer och värderar ständigt vilka olika möjligheter och kanaler som står till buds.
Vi har uppmanat såväl regimen som oppositionen att fullt ut respektera den internationella humanitära rätten, och jag har betonat att säkerhetsrådet borde anta en resolution med fokus just på dessa humanitära aspekter. Förslaget övervägs av medlemmarna i rådet och skulle kunna bli en del av dess uppföljning av konferensen i Genève.
Sedan 2012 har Sverige dessutom tagit emot mer än 11 600 asylsökande från Syrien. 
För det fjärde gör vi det som står i vår makt för att förhindra att grannländerna dras in i ett regionalt krig präglat av sekterism och sönderfall. Flera länder har öppnat sina gränser för flyende från Syrien. Genom humanitära insatser och politisk dialog bistår Sverige dessa länder i hanteringen av flyktingströmmar och andra effekter av konflikten. Det finns också grannländer som agerar mindre ansvarsfullt och som uppmanas att agera mer konstruktivt för att främja en långsiktig lösning.
Fru talman! Kriget i Syrien är brutalt och måste få ett stopp. En politisk lösning är den enda hållbara vägen. Sverige agerar för att främja en sådan politisk process samtidigt som vi bidrar till att lindra det akuta lidandet för de miljontals människor som drabbats.
</anforandetext>
<intressent_id>0622185335615</intressent_id>
<rel_dok_id>H010335</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2013-06-14 15:29:54</systemdatum>
<systemnyckel>317590</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H009123/#anf1</protokoll_url_www>
</anforande>
