<anforande>
<dok_hangar_id>2863263</dok_hangar_id>
<dok_id>H009121</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:121 Onsdagen den 12 juni</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>121</dok_nummer>
<dok_datum>2013-06-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Skolväsendet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>3F10014D-CA18-4A2C-810A-9BF85FD4B835</anforande_id>
<anforande_nummer>129</anforande_nummer>
<talare>TOMAS TOBÉ (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.
Alliansen har sedan dag ett tagit ansvar för att Sverige måste bryta med en skolpolitik som passivt stod och tittade på när allt sämre skolresultat cementerades och läraryrkets status urholkades. Vi har nu genomfört historiska utbildningsreformer som på sikt kommer att kunna vända skolresultaten tack vare att fokus nu återigen är på kunskap, att vi följer upp med tidigare betyg, att skickliga lärare får högre löner, att elever har fått starkare rätt till tidigare och mer särskilt stöd, att gymnasiet är mer anpassat efter elevernas önskemål och den arbetsmarknad som väntar och att vi totalt satsar 4 miljarder mer på skolan än vad man gjorde 2006.
Men låt oss från Alliansen vara tydliga. Det finns ingen så kallad quick fix för att upprätta den moderna kunskapsskola som Sverige behöver. Det tar tid och kräver ett mödosamt arbete. Det är också en fördel om vi kan uppnå breda uppgörelser politiskt och också med skolans aktörer. Låt mig återkomma lite senare till det.
Herr talman! För Nya moderaterna är det centralt att inte bidra till att skolan svartmålas. Vi menar att det är fullt möjligt att se problem och utmaningar och utveckla politiken utan att samtidigt säga att allt är dåligt. Det kanske kan vara något för oppositionspartierna att fundera på. Kanske skulle man då få uppleva att Sverige har många enastående lärare, fantastiska rektorer och engagerade elever som trivs i skolan. Det finns nämligen också en positiv bild där ute som många vill blunda för eller inte ens vill erkänna existerar. I enkäter uppger till exempel nio av tio elever att de trivs bra eller mycket bra i sin skola. En övervägande majoritet upplever att de är trygga och trivs med både sina lärare och sina klasskamrater. Att eleverna har det bra i skolan tror jag är en grundförutsättning för att skolan ska fungera bra.
Låt oss också tala om lärarna. Söktrycket till lärarutbildningen ökar nu för andra året i rad. Det finns mer att göra när det gäller rekryteringen och även innehållet i lärarutbildningen, men det är en positiv signal. Fler lärare har nu en pedagogisk lärarexamen, och lärartätheten i grundskolan har ökat. Detta är bra. När skickliga lärare får ordentligt med tid med eleverna lyfter också skolresultaten.
Det är väl känt att Sverige har en lång väg kvar att vandra om vi jämför oss med andra länder i olika internationella mätningar. Men låt oss också våga se att våra elever i till exempel årskurs 4 har stärkt sina resultat i naturvetenskap i den internationella kunskapsmätningen Timss 2011, jämfört med vad som var fallet i Timss 2007. De ligger nu över genomsnittet i OECD. Det tycker jag i grunden är bra.
Herr talman! Effekten av de reformer som Alliansen har infört kommer att synas, och de kommer att kunna utvärderas. Det är ingen tvekan om det. Ingen här kan garantera vad effekten kommer att bli på sikt, men låt oss vara ärliga och erkänna att det tar tid för skolreformer innan de märks. Det tar alltså tid innan man med säkerhet kan säga att en enskild reform har fått en viss effekt. Jag tror att det här är ganska viktigt och basalt för alla oss som är engagerade skolpolitiker att förstå.
Jag tycker ändå inte att alla de reformer som nu är genomförda är anledning till att något parti i utbildningsutskottet ska luta sig tillbaka, slå sig till ro och sluta se många av de utmaningar som finns. Jag skulle vilja säga att de enskilt största utmaningar vi fortsatt har är skolresultaten men också likvärdigheten. Fortfarande spelar föräldrars utbildningsbakgrund en alltför stor roll. Det har den gjort i över 20 års tid i svensk skola. Det måste vi se, och vi måste utarbeta lösningar för att möta detta.
Vi i Nya moderaterna tror på mer av särskilt stöd. Vi vill ha fler speciallärare. Vi vill stärka skolor som har de största utmaningarna med hjälp av karriärtjänster som lärarhandledare. Vi vill ha mer av lärarledd undervisningstid. Vi tror på att rensa lärarnas administrativa börda genom att ta bort skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner för att i stället använda tidigare betyg som kontrollstation för hur eleverna ligger till. I övrigt litar vi på att lärarna som pedagogiska ledare ska kunna ge framåtsyftande bedömning.
Detta är en politik som vi tillsammans med våra alliansvänner kommer att diskutera. Vi kommer att lyssna på varandra. Vi kommer också så småningom att ge gemensamma besked.
Herr talman! Skolan mår bra av att kunskapslinjen gäller, men skolan mår också bra om vi kan uppnå breda uppgörelser. I detta betänkande om skolväsendet blir en bred politisk uppgörelse om friskolor tydlig. Tidigare har Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet i debatten å ena sidan beklagat att man inte har fått vara med i slutförhandlingarna, å andra sidan kritiserar man innehållet. Låt mig ändå bara påpeka det uppenbara. En bra grundförutsättning om man ska komma överens om att man vill ha en ny reglering kring friskolor är att man över huvud taget anser att det ska få finnas några friskolor. Enligt er ska de ju få finnas lite på undantag, kanske som i Finland eller kanske någon idéburen friskola. Men har man en annan idé, det vill säga att man tycker att det i grunden är bra med valfrihet och att elever och föräldrar kan välja, är det ganska rimligt att det är de partierna som också samlas kring en ny friskolereglering.
Alliansen kommer att vårda denna friskoleuppgörelse, för vi tror att Skolsverige mår bra av att det finns frihet att välja skola och att det är kvaliteten som ska vara avgörande, inte vem som är skolhuvudman. Vi vill ha långsiktiga och seriösa ägare av friskolor som sätter elevernas förutsättningar att lyckas främst. Vi tycker att det är bra att vi får en ökad insyn i hur resurserna används, både på de kommunala skolorna och på de fristående skolorna. Vi tycker att det är bra att vi sex partier som har tagit det ansvaret fortsätter att vårda detta och fortsätter att gemensamt arbeta fram lösningar som säkerställer att vi får en bra reglering av landets friskolor.
När jag ändå talar om breda uppgörelser, låt mig även nämna ytterligare en. Alliansen anser att lärare ska vara lärare och att attraktionskraften i läraryrket är avgörande för Sveriges framtid. Det är därför mer än välkommet att regeringen, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting och Friskolornas riksförbund nu gemensamt har kommit överens om att ta ansvar för att stärka läraryrket. Höjda lärarlöner, lämplighetsprov vid antagning till lärarutbildningen, övningsskolor, ett forskningsinstitut för att främja undervisningen i klassrummen är några exempel på viktiga punkter som jag nu också hoppas kommer att få ett brett stöd i Sveriges riksdag.
Herr talman! För svenska väljare råder nog inget tvivel om att Alliansens skolpolitik har ambitionen att upprätta en kunskapsskola i världsklass, att vi anser att en skola som är bra förutsätter att det finns mål och kunskapskontroller, välutbildade lärare som har möjlighet att göra karriär och som har möjlighet att få kompetensutveckling.
Men vad är alternativet för svenska väljare? Vad är det gemensamma alternativet bland oppositionspartierna när det gäller skolpolitiken? Jag satt här och lyssnade på de tidigare talarna och undrade om det finns något politiskt område där splittringen är större på oppositionssidan. Det är i och för sig tydligt, det ska jag ge er, att de rödgröna partierna inte avser att samarbeta med Sverigedemokraterna. Så är det. Men hur och vilken politik är det som gäller? Är det den socialdemokratiska skolpolitiken som ska gälla, att så fort man sätter ordet obligatoriskt före en skolreform blir allting bra? Eller är det de socialdemokratiska partikongresserna som gäller, som gång på gång ger ledningen bakläxa? Eller är det Vänsterpartiet som ska få inflytande över skolpolitiken, med avskaffade betyg, mindre av kunskapskontroller, förbud mot friskolor och så vidare? Eller är det Miljöpartiet och Miljöpartiets nya linje på kongressen som gäller?
Vi från Alliansen välkomnar såklart tydlighet i detta, men jag tycker att det också är viktigt att svenska väljare får besked. Ibrahim Baylan söker mandat för att få tillbaka sitt gamla jobb, ett jobb han hade när han passivt tittade på, trots att skolresultaten försämrades. Då är det också dags att börja ge besked om vad det är för politik som skulle vänta om i alla fall ni skulle få förtroendet av väljarna vid nästa val.
Herr talman! Jag tror att det svenska skolväsendet nu förtjänar att man får partier som är beredda att ta ansvar, som är beredda att vårda de reformer som nu är på plats. Nu är inte läge att riva upp de skolreformer som äntligen har kommit på plats. Nu är inte läge att ha nattliga förhandlingar efter val för att sedan kunna se vad det är för politik som gäller. Svensk skola förtjänar att få tydliga besked.
Vi i Alliansen kommer att återkomma med gemensamma och tydliga besked. Vi har gemensamt drivit en tydlig skolpolitik. Vi kommer att presentera en gemensam politik inför valet 2014. Vi har visat att vi är beredda att göra breda uppgörelser. Vi kan göra breda uppgörelser med oppositionspartier. Vi gör gärna breda uppgörelser också med skolans aktörer. Men var är de gemensamma beskeden från framför allt de rödgröna partierna? Där återstår fortfarande väldigt mycket att ge svar på.
Herr talman! Jag tycker att svensk skola förtjänar att ha en allians som får förnyat förtroende 2014. Det är endast så vi kan säkerställa att vi har ett fortsatt starkt fokus på kunskapslinjen och att vi får höjda elevresultat.
(Applåder)
I detta anförande instämde Michael Svensson (M).
</anforandetext>
<intressent_id>069436402021</intressent_id>
<rel_dok_id>H001UbU7</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2013-06-13 05:03:29</systemdatum>
<systemnyckel>317373</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H009121/#anf129</protokoll_url_www>
</anforande>
