2861997 H009118 Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:118 Fredagen den 7 juni 2012/13 118 2013-06-07 00:00:00 Svar på interpellation 2012/13:396 om avräkningar från biståndet interpellationsdebatt 1B30B7DD-BCFC-41FC-9930-352DF90A42EA 16 Statsrådet GUNILLA CARLSSON (M) M Fru talman! Tack för interpellationen! Det kommer tyvärr att bli mycket siffror, är jag rädd för, och det beror på hur man räknar. Det jag vill berätta för Bodil Ceballos och riksdagen är att förra året, 2012, avräknade vi ett belopp från biståndsramen om 10,8 procent. Det som är inrapporterat som ODA till OECD/Dac är 10,9 procent. Vi är alltså inte uppe i de 13 procenten. Sverige har varit oerhört mån om att följa OECD/Dacs regelverk till punkt och pricka - just för att vi vill upprätthålla legitimiteten för enprocentsnivån. Vi vill också fortsätta att ha möjligheten att ha ett generöst flykting- och asylmottagande av hög kvalitet på ett rättssäkert sätt där även Miljöpartiet bidrar till att så är fallet. Det innebär att de ungefär 400 miljoner kronorna som avräknas för Migrationsverket innefattar kostnader för bland annat lokaler, dagersättningar, hälso- och sjukvård samt utbildning. Vi har en hög ambition. Men i jämförelse med de länder som Bodil Ceballos nu väljer att ta upp tar vi per capita emot många flyktingar. Vi ser nu också en dramatisk ökning, inte minst från Syrien. Siffrorna talar tyvärr sitt tydliga språk och säger mycket om hur det ser ut i landet i dag. Förra året var det totalt sett ungefär 7 700 personer. Bara hitintills i år räknar vi med drygt 11 800. Det är en dramatisk ökning som gör att riksdagen nu har fått behandla en vårändringsbudget där prognosen för flyktingmottagandet har skrivits upp eftersom vi är uppe på siffror som vi inte har haft på många år. Om man ser över tiden gör den schablonmässiga avräkningen från biståndet att biståndet ungefärligt täcker sju tiondelar av de beräknade kostnader Migrationsverket har. Med detta sätt att räkna betalar biståndet alltså inte hela Migrationsverkets mottagande. För att täcka de övriga kostnaderna sker en schablonmässig avräkning från biståndet. Detta gör vi mycket för att för att för det första upprätthålla respekten för enprocentsnivån och för det andra för att kunna se till att vi inte hittar ekonomiska skäl för att inte fullfölja vårt solidariska ansvar när människor söker sig till Sverige för att få skydd undan krig, konflikter och förtryck. När andra länder nu nämns, till exempel Frankrike, är det viktigt att diskutera dessa frågor. Hur hög andel av deras bni är bistånd? The United Kingdom, Storbritannien, strävar under premiärminister David Camerons ledning efter att komma upp till 0,7 procent av bni. Det tycker jag är hedervärt. Sverige ligger uppe på 1,0 procent. Vi använder OECD/Dac-regelverket fullt ut just för att kunna behålla respekten och legitimiteten för biståndet. Då får vi också - det medger jag - ta denna så kallade urholkningsdebatt eftersom ungefär 10 procent av biståndsbudgeten, i detta fall, avräknas för just ett generöst och rättssäkert flyktingmottagande. Jag tycker att det är rätt och rimligt utifrån de regler som OECD/Dac har lagt upp och som vi i så fall kan gå in och börja ändra på. Jag trodde också att vi i den här kammaren var helt överens om att det är rimligt att Sverige ska upprätthålla enprocentsnivån som gör att vi kan ha en långsiktig trovärdighet. Men då måste vi också vara överens om spelreglerna. 0977860675311 H010396 N 2013-06-07 16:43:38 317041 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H009118/#anf16