<anforande>
<dok_hangar_id>2860632</dok_hangar_id>
<dok_id>H009114</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:114 Torsdagen den 30 maj</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>114</dok_nummer>
<dok_datum>2013-05-30 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Konflikten i Syrien</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>555CB6D6-0129-484B-BA69-256C2A37AC88</anforande_id>
<anforande_nummer>86</anforande_nummer>
<talare>ISMAIL KAMIL (FP)</talare>
<parti>FP</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Under en lång tid har samtalsämnet varit att det syriska folket inte behöver mer vapen utan stopp på dödandet. Vi har samtidigt sett att varje gång regimen förlorar makten över ett område börjar de att beskjuta området genom flyganfall och tunga vapen. Ibland måste man tyvärr välja mellan två onda ting. I valet mellan regimens fortsatta angrepp på civila mål i Syrien och vapenembargot kanske man ska välja det senare.
Vad tycker utrikesministern om tanken att det kanske är dags ändra den här ståndpunkten för att man ska kunna förse den demokratiska gruppen av oppositionen med vapen för att de åtminstone ska kunna försvara sig mot flyganfall och tunga vapen? Är det möjligt?
</anforandetext>
<intressent_id>0454447556218</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2013-05-31 05:17:07</systemdatum>
<systemnyckel>316677</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H009114/#anf86</protokoll_url_www>
</anforande>
