<anforande>
<dok_hangar_id>2858753</dok_hangar_id>
<dok_id>H009109</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:109 Onsdagen den 22 maj</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>109</dok_nummer>
<dok_datum>2013-05-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>En skärpt sexualbrottslagstiftning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>6C47031E-45A7-4147-BA5E-73EDCC1F5574</anforande_id>
<anforande_nummer>131</anforande_nummer>
<talare>JOHAN PEHRSON (FP) replik</talare>
<parti>FP</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Ja, hur går sexuell samvaro till bland människor i Sverige år 2013? Det är en rätt stor fråga, och det varierar väl runt om i vårt land och mellan individer. Själv har jag väl viss erfarenhet. 
Frågan om samtycke - nu menar jag allvar - dyker väl inte upp på annat sätt än genom så kallat konkludent handlande, där det står ganska klart vad som gäller. Jag vill dock göra väldigt klart att hela den svenska sexualbrottslagstiftningen och våldtäktsparagrafen bygger på att bristande samtycke är kärnfrågan. I straffbestämmelsen, som vi nu utvidgar, anges de faktorer som visar på att det inte finns eller inte ens kan finnas något giltigt samtycke, för det upphävs av de omständigheter som räknas upp. 
Samtycke är alltså helt centralt för den svenska våldtäktslagstiftningen i dag. Frågan är dock om man ska vända på det hela och säga att det ska vara bara samtycke - ska då de andra faktorerna tas bort och bara vara något slags tolkningsunderlag i dagens våldtäktsparagraf? Jag talar om detta med tvång, särskilt utsatt situation, rädsla, hot och så vidare. 
Jag har läst ganska många tragiska domar i våldtäktsmål som återspeglas i medierna, och det finns all anledning att läsa domar, för då får man lite annat besked om de omständigheter som har förevarit även om man inte har varit med på rättegången. Jag har faktiskt aldrig stött på ett mål där samtycke på något sätt skulle ha ändrat situationen, för det slutar ändå alltid i en bevisfråga där, i det stereotypa fallet, en man eller flera män säger att det har funnits samtycke medan kvinnan säger att det inte funnits. Samtycket är fundamentalt i dag.
</anforandetext>
<intressent_id>0224712677012</intressent_id>
<rel_dok_id>H001JuU20</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2013-05-23 07:43:59</systemdatum>
<systemnyckel>316209</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H009109/#anf131</protokoll_url_www>
</anforande>
