<anforande>
<dok_hangar_id>2857596</dok_hangar_id>
<dok_id>H009106</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:106 Torsdagen den 16 maj</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>106</dok_nummer>
<dok_datum>2013-05-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Skolinspektionens prövningar av ansökningar från enskilda som vill bli skolhuvudmän</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>92CDDA89-39BA-41A6-A024-75412EFC9B7D</anforande_id>
<anforande_nummer>27</anforande_nummer>
<talare>IBRAHIM BAYLAN (S) replik</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Ja, då har vi hört vad svaret är, att man får vara beredd att åka, och det kanske man måste vara. Men ska vi ha det som regel? Vårt svar är nej. Om man börjar en utbildning måste det finnas ett system som garanterar att man kan slutföra den. Det är därför vi vill ställa krav på att det ska finnas ett samarbetsavtal mellan kommunen och den fristående skolan, så att de kan komma överens om hur utbildningen ska organiseras och om den läggs ned under vilka villkor detta ska ske, så att vi kan garantera eleverna deras utbildning.
Tina Acketoft gör en analogi med Rosengårdsskolan och säger: Vad är skillnaden? Det finns en avsevärd skillnad. Kommunen, som är huvudman för Rosengårdsskolan, har i alla lägen ansvar för att se till att dessa elever erbjuds en likvärdig eller till och med bättre utbildning. Kommunerna har i alla lägen ansvar både för skolpliktig verksamhet och för frivillig verksamhet i form av gymnasieskola och för att finansiera dessa.
Skolor som läggs ned har vi haft tidigare, och det kommer vi att fortsätta att ha. Det är en del av de demografiska förändringar vi ser i vårt land. Men här handlar det om ansvar och inflytande.
I fallet med Landskrona och i fallet med idrottsgymnasiet i Karlstad har de huvudmän som de handlat om, i det ena fallet för Praktiska gymnasiet, i det andra fallet för Walthers gymnasium, bara meddelat eleverna att från och med nästan vecka eller från och med nästa termin finns det ingen skola att gå till. 
Då uppstår frågan: Är det rimligt att säga att kommunerna i alla lägen ska ha ansvar men inte något inflytande, och vem går det i så fall ut över? Vi menar att det går ut över eleverna. Det är det vi ser, för det handlar inte om att vara lite obekväm för kommunstyrelserna.
Det finns i dag en kraftig överetablering med anledning av att det inte är någon som har haft ett helhetsgrepp beroende på den lagstiftning som gäller. I Stockholmsregionen finns det i dag 25 000 gymnasieplatser men bara 19 000 elever. Då är det inte bara lite obekvämt för kommunstyrelsen. Det drabbar eleverna, Tina Acketoft. Inse detta!
</anforandetext>
<intressent_id>0973474532717</intressent_id>
<rel_dok_id>H001UbU14</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2013-05-17 05:09:21</systemdatum>
<systemnyckel>315820</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H009106/#anf27</protokoll_url_www>
</anforande>
