2785988 GZ0999 Riksdagens protokoll 2011/12:99 Onsdagen den 18 april 2011/12 99 2012-04-18 00:00:00 Läkemedelsfrågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt D8BC9B0A-0584-4052-8E93-D1F1B11EC236 64 AGNETA LUTTROPP (MP) MP Fru talman! Läkemedel är en viktig behandling inom hälso- och sjukvården. Nya läkemedel står i dag för en betydande del av de behandlingsframgångar vi har. De medicinska framstegen innebär att allt fler sjukdomar kan botas och behandlas. Läkemedel kan dess värre också ha negativa effekter i form av biverkningar, och en del sådana är mycket allvarliga. Ett fall vi säkert alla minns är Gulli, damen som fått så många läkemedel i en förödande kombination att hon inte fungerade och inte kunde leva ett aktivt liv. Så togs medicinerna bort, och Gulli fick ett nytt liv - ja, hon fick ett liv! Ingen ska behöva uppleva det Gulli och hennes familj upplevde. Anmälningar gjorda till Socialstyrelsen utifrån lex Maria från äldreboenden var 2010 drygt 1 600. Av dem handlade 32 om läkemedelsanvändning. Motsvarande siffra för förra året var drygt 1 800, varav 53 var om läkemedelshantering. Det är inte många, bara 2-3 procent. Därför är det viktigt att förtydliga att man vid utsättning av läkemedel gör en sammanvägning så att olämpliga läkemedelskombinationer aldrig uppkommer. Många åtgärder inom det här området är på gång från Socialstyrelsen, och det finns också nya EU-direktiv om säkerhetsövervakning av läkemedel. Det finns motioner om läkemedelsanvändning - bland annat Miljöpartiet har en - utifrån just lex Maria, och vi föreslår en lex Gulli. Motionen har i utskottets text blivit tillgodosedd när det gäller att förbättra läkemedelsanvändningen för äldre. Bland annat finns förslaget att anhöriga ska kunna anmäla. Fru talman! Något som Miljöpartiet däremot fortfarande oroas av är hur det ska se ut med apotek i glesbygden efter den 1 juli i år. Det blir bara apoteksombud och bara fram till 2015. I dag finns runt tusen ombud i Sverige, och de fungerar som en mellanhand mellan apotek och konsument. Många som hämtar ut sin medicin vill träffa en farmaceut eller annan personal med kunskap om receptbelagda läkemedel. Den möjligheten kommer kunderna som bara har tillgång till ombud inte att ha. Mannen eller kvinnan i Ica- eller Konsumbutiken är knappast utbildad för att vara stöd i läkemedelsfrågor. När man ska hämta medicin hos ombuden går beställningen till så kallade distansapotek som vi har två eller tre stycken av i Sverige. Det finns inga garantier för att 24-timmarsregeln håller. Vi har sett flera bevis på att det inte alltid fungerar. I många städer snubblar man över apotek, men landsbygden ska tydligen få nöja sig med ombud utan farmaceutisk kompetens. Att låta landsbygden leva låter ju vackert, men det är beklagligt att det inte längre finns något speciellt samhällsansvar för att apotek ska finnas i hela landet. Och då menar vi riktiga apotek, inte bara ombud. Vi utgår från att det blir en utvärdering av hur ombuden kommer att fungera, om de fungerar, i glesbygden. Med detta vill jag lyfta fram reservation 8. 0919433006307 GZ01SoU16 N 2012-10-30 18:42:54 303020 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0999/#anf64