<anforande>
<dok_hangar_id>2784439</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ0995</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:95 Torsdagen den 12 april</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>95</dok_nummer>
<dok_datum>2012-04-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Bredare mått på samhällsutvecklingen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>AB7222FE-41DC-4248-93BB-0A6516497326</anforande_id>
<anforande_nummer>170</anforande_nummer>
<talare>PER BOLUND (MP) replik</talare>
<parti>MP</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Det var bra att den frågan kom upp så att missuppfattningen kan rättas till med en gång. Det var inte en riktig verklighetsbeskrivning som Jörgen Andersson gav. Miljöpartiet har ständigt varit pådrivande för att vi ska göra mer insatser internationellt och verkligen driva ett internationellt miljö- och klimatarbete. Vi skiljer oss från regeringssidan i och med att vi anser att man därmed inte ska räkna bort insatser i Sverige och minska våra egna ansträngningar bara för att vi också hjälper andra länder att minska sina utsläpp. Det är det som är skiljelinjen mellan Miljöpartiets hållning och regeringens hållning. Regeringen gör insatser för att själv slippa göra dem här hemma. Det är inte en linje som vi kan acceptera eller som vi tycker är särskilt moralisk.
Frågan kvarstår kring hur man mäter utveckling i samhället. Där tolkar jag Jörgen Andersson som att så länge vi inte har det perfekta måttet som täcker in alla aspekter ska vi inte mäta över huvud taget, utan då ska vi bara hålla oss till det vi har, nämligen bnp. Det är inte riktigt den syn som jag har. Jag skulle önska att vi i stället gör så gott vi kan och mäter även andra aspekter så gott som det är möjligt. Det har utvecklats ett antal olika måttstockar. Till exempel hade vi i Sverige, som jag nämnde tidigare, de gröna nyckeltalen som var ett sätt att faktiskt mäta andra saker vid sidan av bnp.
Det som ofta glöms bort, bland annat av Jörgen Andersson, är att bnp i sig verkligen inte är ett perfekt mått. Stora delar av samhällsekonomin kommer inte med över huvud taget. Det är egentligen bara det som köps och säljs som finns med där, men allt det arbete som sker utan betalning i hemmen eller i ideell sektor finns inte med i bnp över huvud taget.
Det gör att man inte kan säga att den situation vi har i dag är bra eller att vi mäter tillräckligt gott i dag och att vi därför har all tid i världen att vänta på att de ultimata måtten som kan lösa problemet utvecklas.
Det vi kan göra är att faktiskt delta i arbetet med att se till att vi på nationell nivå fortsätter att utveckla bättre nyckeltal och bättre måttstockar än bnp. Där saknar jag tyvärr regeringens ambitioner och vilja.
</anforandetext>
<intressent_id>0956444284814</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01FiU26</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2012-10-30 17:20:25</systemdatum>
<systemnyckel>302751</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0995/#anf170</protokoll_url_www>
</anforande>
