<anforande>
<dok_hangar_id>2784439</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ0995</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:95 Torsdagen den 12 april</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>95</dok_nummer>
<dok_datum>2012-04-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Bredare mått på samhällsutvecklingen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>58CEE46B-42B5-4B93-8735-7FEA895AFFE9</anforande_id>
<anforande_nummer>167</anforande_nummer>
<talare>JÖRGEN ANDERSSON (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag vill börja med att säga att det i grunden inte råder några motsättningar mellan mig och de tidigare talarna när det gäller vikten av att analysera och mäta samhällsutvecklingen.
Men låt mig ändå kort beskriva ärendet. Detta är ett motionsbetänkande som berör förslag om ett bredare mått på tillväxt i förhållande till bnp. Jag vill i det sammanhanget understryka att det råder bred enighet i synen på vikten av en hållbar utveckling när det gäller aspekter som social sammanhållning, jämställdhet, hälsa och miljö. Det råder inga tvivel om att ett samhälle gynnas av att samtliga medborgare bereds möjligheten att aktivt vara delaktiga och att alla får ta del av ett samhälles utveckling eller att vi alla är beroende av att rätt hushålla med våra gemensamma resurser och omvårdnaden om vår miljö.
Med rätt mått och information kan analyserna göras av vilka åtgärder som är mest effektiva och vilka åtgärder som till äventyrs är kontraproduktiva. När man på ett effektivt sätt kan utvärdera och analysera utvecklingen i ett samhälle och om man därigenom kan identifiera eventuella obalanser finns också möjligheten att optimera styrmedlen till en än mer gynnsam utveckling. I detta är jag den första att instämma.
I vissa avseenden produceras redan i dag en hel del statistik och olika indikatorer för att säkerställa utvärdering och analys av en hållbar och optimal utveckling medan det i andra avseenden fortfarande finns en hel del att göra för att fortsatt utveckla metoder och modeller för att rätt mäta och analysera samhällsutvecklingen. Vi ska samtidigt vara ärliga och erkänna att det har visat sig vara problematiskt att i vissa avseenden tillskapa indikatorer, metoder och modeller för att kunna kvantifiera vissa mått.
Jag vill påminna om att Konjunkturinstitutet nyligen fått ett utökat uppdrag och nya anslag på området miljöräkenskaper efter en bred överenskommelse där både Miljöpartiet och Vänsterpartiet har ingått. Till detta ska också ett vetenskapligt råd inrättas för att bistå i frågor om metoder och modeller i den miljöekonomiska verksamheten.
Det är viktigt med ett internationellt arbete och internationella standarder i det här sammanhanget för att ytterligare effektivisera och tillse att rätt åtgärder vidtas på rätt ställe. Sverige är i många avseenden ett föregångsland i dessa frågor och är också pådrivande för att rätt mäta och utvärdera hållbarhet utifrån olika aspekter. Sverige är pådrivande både inom EU-arbetet och i det internationella arbetet med FN och OECD.
Vi kan konstatera att på EU-nivå finns nu rättsliga ramar på plats för att säkerställa produktionen av miljöräkenskaper. Den förestående Rio + 20-konferensen, som Per Bolund nämnde, är också ett exempel där dessa frågor finns på dagordningen. Därför finns det anledning att se optimistiskt på att frågan får det fokus den förtjänar.
Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
</anforandetext>
<intressent_id>0859721748313</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01FiU26</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-10-30 17:20:25</systemdatum>
<systemnyckel>302748</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0995/#anf167</protokoll_url_www>
</anforande>
