<anforande>
<dok_hangar_id>2784439</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ0995</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:95 Torsdagen den 12 april</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>95</dok_nummer>
<dok_datum>2012-04-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Allmänna motioner om beskattning av företag, kapital och fastighet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>3D386039-A5D6-4018-92D4-1E970385CB45</anforande_id>
<anforande_nummer>115</anforande_nummer>
<talare>THORALF ALFSSON (SD)</talare>
<parti>SD</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Beskattning av företag, kapital och fastigheter brukar ofta vara en het potatis med ideologiska förtecken. Dock är denna beskattning av största betydelse och påverkar i allra högsta grad utbudet av arbetstillfällen. Och en hög sysselsättning är i sin tur en grundförutsättning för en god välfärd. En alltför hög beskattning av företag och kapital är i det avseendet en hämmande faktor för antalet arbetstillfällen. 
För att skapa nya företag behövs ett gott företagsklimat där det är möjligt att anskaffa riskkapital till en rimlig kostnad. Det behövs konkurrenskraftiga villkor för företagare och framför allt enkla regler.
För befintliga småföretag måste det finnas möjlighet att växa. Det är i de växande företagen och framför allt i småföretagen som det stora antalet nya arbetstillfällen kan skapas. Skattesystemet får därmed inte bli en omöjlig tröskel för företagens möjligheter att expandera och att klara sig i den globala konkurrensen.
I dag är många gånger bristen på startkapital det stora hindret för att nya företag ska bli verklighet. Banker har med tanke på den finansiella osäkerhet som råder blivit ännu mer försiktiga med kreditgivning till nya företag.
Ett gott företagsklimat måste också präglas av stabila och rättvisa villkor. Jag nämner rättvisa villkor för att jag är orolig för vad de så kallade nystartszonerna eller ekonomiska frizonerna kan ställa till med i framtiden om de blir verklighet.
Ett gott företagsklimat förutsätter också rimliga villkor för den som driver småföretag. Det handlar om trygghet i händelse av sjukdom, arbetsmiljö och regelverk. Det handlar sammantaget om att även småföretagare ska ha en bra arbetssituation och en god hälsa.
Fru talman! Jag hade förväntat mig att Carema-affären och räntesnurror skulle komma upp, och Leif Jakobsson tog upp det lite grann. Det är fullt förståeligt. Dessa vinster inom vården har diskuterats flitigt i medierna och av politiker under vintern och våren. Det har varit en ganska naturlig reaktion då det ofta har handlat om vård och omsorg av de gamla i samhället. De gamla har i många fall fått uppleva försämringar, och vårdskandaler har inte heller varit ovanliga.
Det är dock inte lika aktuellt att ta upp företag som gör stora vinster på den så kallade flykting- eller invandringsindustrin trots att det sannolikt finns ännu större vinster procentuellt sett inom dessa företag.
Det finns ett antal företag, kanske ett stort antal företag, som ägnar sig åt denna mycket lukrativa verksamhet. Det är dessutom en säker och politiskt korrekt verksamhet, och den riskerar därför inte att hamna under lupp i svenska medier och granskas i någon större omfattning.
I stället är det Riksrevisionen som gör det jobbet i sina rapporter. Nyligen lyfte man bland annat fram att Migrationsverket i sin upphandling inte följer lagen om offentlig upphandling. Riksrevisionen kom med allvarlig kritik av Migrationsverket i rapporten, men den möttes av relativt stor medial tystnad - även om detta också handlar om hur våra gemensamma skattemedel används och att de inblandade företagen plockar ut stora vinster. Vi har fått exempel på ägare som ska ha plockat ut mångmiljonbelopp av våra gemensamma skattemedel i aktieutdelningar i dessa företag.
Nu är det inte bara privata företag som utnyttjat Migrationsverkets okontrollerade penningutflöde utan även kommuner som, enligt Riksrevisionen, fått över 15 000 kronor per dygn i ersättning för så kallade ensamkommande barn. Det är i mina ögon helt sanslöst.
Här kan man verkligen fråga sig om varje skattekrona är effektivt använd. Men att ställa den frågan när det gäller Migrationsverket och dess verksamhet är som sagt inte politiskt korrekt i Sverige.
Fru talman! Tonnageskatten hade dragits i långbänk i flera år innan Sverigedemokraterna tog plats i riksdagen. Regeringen har hänvisat till att ärendet utreds, bereds, är på gång och så vidare.
Vid förra årets debatt utlovade vi sverigedemokrater att om inget händer under det kommande året från regeringens sida kommer vi sannolikt att stödja motioner angående tonnageskatten. Det är lite synd att Miljöpartiet väljer att lita på regeringen i år på det sätt som vi litade på regeringen förra året. Men hur som helst tänker vi i år uppfylla löftet att stödja detta.
Jag ska komma in lite på studentbostäder. Jag tror att det råder bostadsbrist i de allra flesta studentstäder. Den kulminerar varje år i slutet av sommaren och under hösten då den ofta blir akut. I Kalmar är det i varje fall alltid på det sättet. De lokala tidningarna fylls av artiklar om den akuta bostadsbristen, och samma kommunala företrädare och fastighetsbolag får samma frågor som föregående år. Svaren är ofta desamma. Även om det produceras ett mindre antal nya studentbostäder varje år förbättras inte situationen nämnvärt.
Ett alternativ för studenter är att hyra en del av en lägenhet, men för det krävs det att det finns ett intresse av att hyra ut. Men med tanke på att man får göra schablonavdrag på endast 21 000 kronor per år, vilket motsvarar 1 750 kronor per månad, är intresset för att hyra ut svalt.
Att hyra ut sin bostad under sommaren eller vid speciella arrangemang är ju ganska vanligt. Ett exempel på detta känner nog alla igen som besöker Almedalsveckan, men då faller uthyraren sällan för 21 000-kronorsgränsen.
I Norge har man en helt annan syn på detta då man har rätt att skattefritt hyra ut halva bostaden i andra hand. Det skapar utan tvekan ett helt annat intresse från privatpersoner om man kan tjäna några extra kronor utan att behöva skatta för stora delar av hyresintäkten.
Vi anser att samma möjlighet ska införas i Sverige, och vi tror att det skulle ge en positiv effekt på intresset att hyra ut delar av lägenheter. För studenter skulle det säkert också ge ett större utbud och prisvärda alternativ för boende på studieorten. Det skulle också kunna få den positiva effekten att kontakten mellan studenter och lokalbefolkning ökar.
I dag kan man läsa i Dagens Industri att regeringen föreslår en höjning av schablonavdraget till 40 000 kronor. Det motsvarar ganska väl vårt förslag om att få hyra ut halva lägenheten skattefritt.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 3, 7 och 8.
</anforandetext>
<intressent_id>0132698667318</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01SkU14</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-10-30 17:20:25</systemdatum>
<systemnyckel>302696</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0995/#anf115</protokoll_url_www>
</anforande>
