<anforande>
<dok_hangar_id>2784044</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ0994</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:94 Onsdagen den 11 april</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>94</dok_nummer>
<dok_datum>2012-04-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 8 §) Socialavgifter (forts. SfU9)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>9EB433E7-F6BD-4FD5-9C40-BC5BDA53B596</anforande_id>
<anforande_nummer>83</anforande_nummer>
<talare>JASENKO OMANOVIC (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Nu är det dags för riksdagen att vända blad och gå från debatten om vapenexport till Saudiarabien tillbaka till debatten om sociala avgifter.
Sociala avgifter är en viktig pusselbit i den svenska modellen. Skulle den pusselbiten saknas skulle vi inte heller kunna säga att det fanns någon svensk samhällsmodell. Därför är det för oss socialdemokrater viktigt att värna legitimiteten i sociala försäkringar och sociala avgifter. Då får man, herr talman, ställa sig några principiella frågor. Avgiftens intäkter - hur ska vi finansiera dem? Avgiftens utgifter - vad ska vi använda pengarna till? Och vad kan riksdagen åstadkomma med lagändringar på området som omfattar sociala avgifter?
Den första frågan, om intäkter, är väldigt enkel. Det är löntagare i Sverige som varje månad betalar in en försäkringspremie, som avstår en del av löneutrymmet, för att kunna garantera en gemensam försäkring för alla - ifall man blir förälder, ifall man blir sjukskriven och tappar en del av arbetsförmågan eller ifall man blir arbetslös. Det handlar även om att ha ett drägligt liv när man vill avsluta arbetslivet och gå i pension. 
Allt detta finansieras genom att löntagare avstår en del av löneutrymmet och betalar in en försäkringspremie månadsvis. Varje månad betalar man in den. Svaret är alltså enkelt: Alla löntagare bidrar till försäkringen, till finansieringen av sociala avgifter.
Den andra frågan handlar om hur man använder utgifterna - hur man använder de sociala avgifterna. Det är lite grann här det kan komma att gå en skiljelinje mellan oss i riksdagen. Vi socialdemokrater har i vår budgetmotion sagt att vi vill förändra en del av de förändringar som riksdagsmajoriteten har gjort, till exempel nedsättningen av sociala avgifter för ungdomar. Varför vill vi göra det? Varför vill vi ta bort detta? 
Ofta hör man från allianspolitiker här att det är en beskattning vi vill införa. Men tittar man utanför denna kammare och i den verklighet som finns i dag kan man se att ungdomsarbetslösheten är så hög att man måste leta väldigt noga i historieböcker för att hitta när vi hade så hög ungdomsarbetslöshet som i dag - trots att man generellt har sänkt sociala avgifter. Därför är det viktigt hur man använder dem.
Då har vi den tredje frågan, vad riksdagen kan åstadkomma med lagförändringar. Där har vi redan varit inne lite grann på den förändring som allianspolitikerna har genomfört när det gäller sänkningen av socialavgifter för ungdomar. Det är bara en punkt av 20, ett av 20 områden, en av 20 gånger som man från 2006 fram till i dag har ändrat lagstiftningen på området sociala avgifter. 20 gånger har man gjort förändringar. 
Vi socialdemokrater vill verkligen diskutera detta principiellt. Löntagare betalar nämligen in månadsvis till en försäkring, och då har man en förväntan på oss här i riksdagen hur vi ska hantera och handskas med de pengar löntagarna betalar in. Det tycker jag att vi borde göra ansvarsfullt.
Nu har vi sett vad som har hänt med de sänkningar man har genomfört när det gäller ungdomar. Det har inte gett något resultat. Senast i dag fick vi en rapport om att det är ett nollresultat. Det är noll effekt. Riksrevisionen tittade på detta redan i ett ganska tidigt skede och konstaterade att om man skapar några jobb kommer det att kosta 900 000 kronor per skapat jobb. Det är nästan 1 miljon per jobb.
Då är det, herr talman, viktigt att komma ihåg att en arbetsmarknadsutbildning som är en kompetenshöjande åtgärd kostar i snitt ungefär 275 000 kronor, alltså inte ens en tredjedel av kostnaden för den generella nedsättningen.
Och varför är arbetslösheten hög bland ungdomar när den här nedsättningen ändå har gjorts? Ja, vi vet alla svaret, tror jag, till och med allianspartierna. Vad är det en arbetsgivare frågar efter? Produktivitet, någon som kan producera, någon som med sin kunskap kan tillföra företaget något. Man frågar inte om det kostar si eller så mycket. Man frågar: Vad kan jag få ut av arbetskraften? Vad kan den människa som jag anställer, hon eller han, ge företaget?
Jag vill poängtera att de ungdomar som står utanför arbetsmarknaden i dag inte står utanför arbetsmarknaden därför att de kostar för mycket, utan därför att deras kunskap måste få en påfyllning till en nivå som går att matcha med de lediga jobb som vi har i Sverige i dag. Det är missmatchningen som är problemet, att de arbetslösa har 
en
 kompetens och att det är en annan kompetens som arbetsgivaren efterfrågar. Detta går inte att trolla bort med sänkta socialavgifter. Det kräver en ansträngning av politiken.
Därför är det viktigt, herr talman, för oss socialdemokrater att diskutera socialavgifter väldigt mycket. I dag är den allmänna löneavgiften 9,21 procent. 9,23 procent var den i fjol. Det innebär en skillnad i pengar mätt från 2006 till 2011 på ungefär 80 miljarder kronor.
Det är jätteviktigt för oss att diskutera legitimiteten i försäkringen. Den uppnås inte genom att pengar flyttas från det ändamål som löntagare betalar in för till en i princip skatt som löneavgiften nästan kan tolkas som. Därför är det viktigt att handla ansvarsfullt och se till att löntagarna får valuta för pengarna, att de får det som de betalar in för. Varje månad betalar man ju in genom sociala avgifter, och då ska man ha en försäkring om man blir sjuk, arbetslös eller om man blir förälder som täcker de behov man har och som motsvarar den premie som man betalar in.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>043972220518</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01SfU9</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-10-30 17:00:02</systemdatum>
<systemnyckel>302514</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0994/#anf83</protokoll_url_www>
</anforande>
