<anforande>
<dok_hangar_id>2781610</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ0991</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:91 Torsdagen den 29 mars</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>91</dok_nummer>
<dok_datum>2012-03-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Assisterad befruktning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>ADAD3206-5A3B-4BA3-99BC-ABAEEEE264F1</anforande_id>
<anforande_nummer>21</anforande_nummer>
<talare>MATS GERDAU (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Rätten att söka lycka i livet gäller oss alla. Vi vill ha mening i våra liv, och dit hör onekligen barn. Många har en stark längtan efter barn - det är en ganska naturlig drivkraft.
För de flesta av oss är det enkelt att skaffa barn, och sedan börjar det livslånga ansvaret och jobbet. Det är en gåva att få ge liv, att få se liv ta form, växa och utvecklas, att få vara med och forma nya människor. Men ungefär 15 procent av dem som vill ha barn kan inte få det av olika skäl.
Historien är fylld av berättelser om människor som gör uppoffringar för att få sina hett efterlängtade barn. När Sara inte kunde få barn sade hon åt sin man Abraham att gå till tjänstekvinnan Hagar så skulle hon sedan kunna ta barnet som sitt. Så kunde man kanske lösa det för 3 000 år sedan, om man får tro Bibeln. Motsvarande berättelser om stark barnlängtan finns hos alla folk och i alla religioner; det är en ganska universell önskan.
Numera löser vi barnlöshet på ett annat sätt, nämligen med medicinsk hjälp. År 1985 fick vi en lag om insemination och 1989 också om befruktning utanför kroppen som reglerar detta. År 2003 blev det tillåtet med äggdonation. Det här har hjälpt tusentals kvinnor och män att få barn. Det finns i dag 15-16 fertilitetskliniker, och trots att väntetiderna är rätt långa på en del håll föds tusentals barn varje år i Sverige som ett resultat av denna hjälp.
Jag hoppas och tror att vi är helt eniga i riksdagen om att det är en bra politik att försöka undanröja ofrivillig barnlöshet. Vi moderater tycker det. Vi gillar barn. Vi tycker att det finns många goda skäl för samhället att stödja dem som vill ta ansvar för framtiden genom att skaffa barn men inte kan det på den vanliga vägen. Det är optimism och framtidstro men framför allt mycket glädje och kärlek. Vi behöver mer av det i vårt samhälle, inte mindre. Tack vare detta är rekordfå personer ofrivilligt barnlösa i Sverige, och det kan vi vara stolta över.
Men det finns fortfarande människor som inte kan få hjälp i Sverige, nämligen ensamstående kvinnor. De kan prövas som adoptivföräldrar, men vill de skaffa egna biologiska barn får de antingen åka utomlands där det är lagligt - men då kan barnen inte spåra sitt biologiska ursprung, eftersom donatorn ofta är anonym - eller försöka hitta en lämplig man någonstans som, med eller mot sin vilja, kan ställa upp och bli pappa. Det kanske inte känns rätt, vare sig mot barnet eller mot mannen.
Vi moderater tycker att dagens förbud för ensamstående kvinnor att få hjälp att bli med barn är otidsenligt och bör tas bort. Vi vet att ensamstående är lika kärleksfulla och har samma omtanke om sina barn som sammanboende föräldrar. De har samma förmåga att ge trygghet. Människors lämplighet som förälder avgörs inte av om de lever i en parrelation eller inte. Skillnaden är möjligen att de inte har en annan vuxen att dela föräldraansvaret med.
Men jag tvivlar inte en sekund på att de som väljer att uppfostra barn på egen hand gör det efter mycket noggrant och moget övervägande och med full support från släkt och vänner. Ensamstående föräldrar finns i dag, och de försvinner inte därför att det är förbjudet med insemination. 
Jag vill gärna hålla med dem som säger att det aldrig kan vara någon rättighet att få barn. Men bör det å andra sidan vara ett förbud att skaffa barn? Ska staten hindra ansvarsfulla kvinnor från att bli mammor? Nej, vi tycker inte det. Vi tycker att samhället ska styra våra liv mindre än i dag. Vi ska bort från onödiga förbud och pekpinnar på många områden. Vi är olika som personer och vill kunna leva våra liv efter eget tycke och smak och inte dansa efter statens pipa i allt. Vi, som representerar staten, ska respektera människors olika livsval. Vi ska stödja föräldraskap i olika typer av familjer och inte utgå från att alla ser likadana ut.
Som moderat tror jag på människors förmåga att fatta kloka beslut för sig själva och sina anhöriga. Då blir det en naturlig följd att ta bort kravet på att endast gifta eller sammanboende kvinnor kan få assisterad befruktning.
När det gäller den svåra frågan om surrogatmoderskap tycker vi att vi behöver mer underlag innan vi tar ställning i frågan. Vi vill därför ha en helt förutsättningslös och bred utredning där man vänder och vrider på frågan, på allt som har med etik, juridik och ekonomi att göra, och också belyser vad som händer i andra delar av världen. Det är precis vad vår moderata partistämma sade i höstas, och det är det som riksdagen nu är på väg att ställa sig bakom.
Vi vet också vad vi 
inte
 vill ha, nämligen handel med kvinnokroppar eller utnyttjande av fattiga kvinnor. Samtidigt vet vi att det i Sverige i dag finns barn som är resultatet av surrogatmoderskap, även om barnen är tillkomna utomlands. Även de barnen måste få en bra uppväxt. De har inte tillräckligt skydd i lagstiftningen i dag. Det vill vi att utredningen ska titta på också.
Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till socialutskottets förslag och avslag på alla reservationer.
I detta anförande instämde Olof Lavesson (M).
</anforandetext>
<intressent_id>0891731772016</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01SoU26</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-10-30 15:56:59</systemdatum>
<systemnyckel>302256</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0991/#anf21</protokoll_url_www>
</anforande>
