<anforande>
<dok_hangar_id>2781471</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ0990</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:90 Onsdagen den 28 mars</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>90</dok_nummer>
<dok_datum>2012-03-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Allmänna motioner om punktskatter</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>40D1A356-1786-480A-9F9D-EBD18027C8F1</anforande_id>
<anforande_nummer>74</anforande_nummer>
<talare>HELENA LEANDER (MP)</talare>
<parti>MP</parti>
<anforandetext>
Fru talman och kära skatteutskott! Det är kul att se er igen. Det kliar lite i fingrarna på mig att gå in i alla möjliga debatter som varit här om kilometerskatter, lastbilsskatter, eller vad man nu vill kalla det för, och konstgödselskatter. Men jag har redan två partikamrater som tagit de diskussionerna. Ni är säkert lite trötta och hungriga allihop. Jag ska koncentrera mig på ett enda område. För er som är hungriga blir det extra roligt att det är livsmedel.
Detta är ett område där man i dag inte riktigt använder punktskatter på samma sätt som man gör på många av de andra områden som nu diskuteras där vi har eller föreslås få olika former av skatter. Vi vet att miljöskatter som låter förorenaren betala är erkänt effektiva styrmedel för att minska vår miljöpåverkan. Men på livsmedelsområdet är det inte så välanvänt.
Det är väldigt mycket som avgör hur stor miljöpåverkan det vi äter har. En grov skiljelinje går mellan mat från djurriket och mat från växtriket. Mat från djurriket har den lilla nackdelen att eftersom man går omvägen via ett djur får man automatiskt förluster av energi på vägen. Det kräver mer energi och mer mark jämfört med om man hade ätit växterna direkt.
Man kan så klart äta djur som betat på områden där det inte växer någonting som människor kan äta. Men tyvärr går utvecklingen i dag åt helt fel håll. Djuren äter kraftfoder som kommer från marker som mycket väl skulle kunna användas av människor.
Med tanke på den konkurrens vi ser om marken, där marken ska räcka till att föda en växande befolkning och till bioenergi, och att vi också gärna vill ha kvar lite biologisk mångfald, är detta problematiskt.
Det är problematiskt att FN:s jordbruks- och livsmedelsorgan har slagit fast att djuruppfödningen står för 18 procent av mänsklighetens klimatpåverkan. Det finns all anledning att vara oroad av att köttkonsumtionen i Sverige bara ökar.
Varför tar vi inte och prövar de ekonomiska styrmedel som vi vet har varit väldigt effektiva på andra områden? Det är mitt lilla förslag. Hur man sedan ska göra det kräver lite funderande.
Ska man till exempel ha skatter i produktionsledet eller i konsumtionsledet? På sitt sätt blir det mer miljömässigt träffsäkert om man går in i produktionen, förutsatt att man kan mäta miljöpåverkan på något vettigt sätt.
Å andra sidan vill vi inte ha en situation där vi bara beskattar svenska lantbrukare och det är fritt fram att köpa kött som är framställt under sämre förhållanden utomlands. Det kan tala för att lägga skatten i konsumtionsledet.
Det är också frågan om det ska vara en enhetlig skatt, vilket är enklare, eller om den ska vara differentierad. Miljöpåverkan ser trots allt väldigt olika ut beroende på vad det är för djur och var och hur det är uppfött.
Det är inte minst väldigt stor skillnad vad gäller biologisk mångfald. Det är vikigt att vi har med oss och att vi inte bara tittar på klimatet och får effekter som är helt negativa för den biologiska mångfalden.
Det finns en del att fundera på. Jag tror att det är bra att vi nu sätter i gång ett sådant funderande. Att ha den situation vi har i dag där köttätandet och miljöpåverkan bara ökar är inte bra. Jag yrkar bifall till reservation nr 16.
</anforandetext>
<intressent_id>0872978640827</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01SkU16</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-10-30 15:35:52</systemdatum>
<systemnyckel>302119</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0990/#anf74</protokoll_url_www>
</anforande>
