2781471 GZ0990 Riksdagens protokoll 2011/12:90 Onsdagen den 28 mars 2011/12 90 2012-03-28 00:00:00 Allmänna motioner om punktskatter föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 177F1485-D64D-42E4-8404-E60E0E0BED7C 40 LENA ASPLUND (M) M Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet SkU16. Hans - nu lyssnar han - talade om skrotbranschen. Nu lägger ju inte regeringen fram ett förslag på en vecka. Det var nog berett innan vi hade debatten här. Vi är väl rätt överens om frågan. Du kanske inte ska ta åt dig hela äran i alla fall. Vi kanske ska dela på den. Det här är ett motionsbetänkande som behandlar ett fyrtiotal motioner. Det finns som vanligt en hel hög motioner från oppositionen om att höja skatter och öka kostnader för både hushåll och företag. Jag tänkte koncentrera mig på två olika saker, nämligen skatten på drivmedel och kilometerskatt för tunga lastbilar. Herr talman! Nu har bensinpriset stigit ytterligare och slagit rekord. Det är snart uppe i 16 kronor litern. Blyfri 98-oktanig bensin kostar faktiskt över 16 kronor på vissa mackar. För ett par år sedan var det ett lägre pris som både Vänstern och Miljöpartiet tyckte var rimligt. Nu är den nivån nådd, men ni vill fortfarande höja skatten. Jag har frågat det tidigare och jag frågar det igen: När är Vänstern och Miljöpartiet nöjda? Ett bättre instrument är att som regeringen har gjort ge morötter för att man ska köra CO2-snåla bilar. Försäljningen av bilar med utsläpp under 120 gram har ökat ordentligt sedan befrielse från fordonsskatt under de första åren infördes den 1 januari 2010. Under 2010 och 2011 såldes drygt 42 000 fler bilar med låga koldioxidutsläpp. Herr talman! Nu har faktiskt inte alla råd att köpa en ny, koldioxidsnål bil. Varför vill Vänstern och Miljöpartiet straffa dessa? Det är många gånger barnfamiljer i glesbygd som inte har så stora ekonomiska marginaler. Hur ska de klara av sin vardag när priset nu är rekordhögt och när Vänstern och Miljöpartiet vill höja det ytterligare? Varje år gör vi justeringar av skatten beroende på prisindex. Den 1 januari i år höjdes koldioxid- och energiskatten på bensin med 17,88 öre inklusive moms, och på diesel höjdes den med 14,85 öre inklusive moms. Räcker inte detta? Vi tycker att det är fullt tillräckligt. Herr talman! I betänkandet finns också en gemensam reservation från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern om att införa en kilometerskatt för tunga lastbilar. Hans Olsson stod häruppe och kallade det för "vägslitageavgift" och nämnde också koldioxidutsläpp. Bestäm er - vad är det ni vill komma åt? Är det vägslitage eller är det miljön? Jag skulle vilja att ni förklarar vad det är ni vill uppnå med det här. I reservationen står att den tunga trafiken står för en betydande del av slitaget på vägsystemet, och ni skriver även att det har betydelse för klimatproblematiken. Vidare finns en argumentation om att det skulle gynna de svenska åkarna. Det finns inget heltäckande kilometerskattesystem i något EU-land. Det finns vägavgiftssystem, men inte över hela vägnätet på det sätt som de rödgröna vill införa. Här nämndes bland annat Holland. Där har man tittat på det i tio år och ännu inte kommit fram med något förslag. Mats Pertoft tyckte att vi ska följa med resten av EU och inte vara sist. Men vi kommer ju i så fall att bli först med ett heltäckande system! Om nu hela EU skulle införa ett kilometerskattesystem för alla länder skulle det möjligen kunna vara något, för då har vi en helt annan konkurrenssituation, men ett kilometerskattesystem som skulle slå ut svenska åkare skulle inte gynna miljön. Det som skulle kunna hända är ju att vi får mindre seriösa och billigare åkare från exempelvis öststaterna som kommer hit, kör på dålig diesel, har lägre löner och sämre lastbilar. Är det detta ni vill åstadkomma med kilometerskatten? Hans Olsson sade också att man skulle ta tag i åkerinäringen. Anser Hans Olsson att den svenska åkerinäringen är oseriös? I så fall skulle jag vilja att han utvecklade det ordentligt. Sedan var det detta med att det ska gynna. I dag finns det faktiskt ett vägavgiftssystem, en eurovinjett som ska betalas av utländska åkare i Sverige. Det här är någonting som det fuskas rätt ordentligt med. Man betalar inte. Vad är det då som säger att det inte skulle bli likadant med en kilometerskatt? Annars måste vi stoppa och kontrollera varenda lastbil som kommer in vid gränsen. Det finns det inte resurser för. Och kostnaderna skulle vara enorma. Det här differentierade kilometerskattesystemet är väldigt dyrt också. Ska vi lägga sådana här resurser på det kommer det inte att dra in några pengar till statskassan, utan det kommer bara att läggas på konsumenterna. Jag återkommer till det lite längre fram. Nästa argument är att det ska vara bra för klimatpolitiken. Dieselpriset är redan tillräckligt högt. Och vem tror att man kör runt med en lastbil bara för att det är roligt? Åkeriernas marginal är redan ansträngd. Därför försöker de i möjligaste mån ha gods på bägge vägarna, alltså returgods också. Det här är oerhört viktigt för dem. Det händer också väldigt mycket när det gäller miljövänligare tung trafik. Det är biodiesel. Och det är hybrider på gång. Är det okej att man för en eldriven lastbil eller en lastbil som kör på biodiesel ska betala samma kilometerskatt? Eller ska det också differentieras? Hur sköter man det, och vad kommer det att kosta? Då kommer nästa argument, att det sliter på vägarna. Det måste väl vara så när ni pratar om vägslitageavgift från Socialdemokraterna. Ja, det sliter på vägarna. Och de tar plats. Det blir en himla massa snörök på vintern - det vet jag som ligger bakom dem. Men det måste faktiskt få vara så här. De måste få ta plats på vägarna. Hur ska vi annars få ut virket från skogen? Hur ska vi transportera mjölken till handlarna? Hur ska vi få mjölken från gårdarna? Och hur ska vi få ut våra produkter från fabrikerna om vi inte har lastbilarna? Då argumenterar man för att mer transporter måste ske på järnväg. Till en viss del kan jag hålla med. Men nu är problemet att det är väldigt trångt på de svenska järnvägarna. Socialdemokraterna och deras stödpartier har under föregående decennier inte direkt prioriterat underhåll samt utbyggnad av det svenska järnvägsnätet. Men nu går det jättebra att skrika. Att bygga bort flaskhalsar och utöka kapaciteten på spåren tar tid. Det är långa ledtider, och det är dyrt. En mil ny järnväg kostar ungefär 1 miljard kronor. Alliansregeringen satsar stora resurser på det svenska järnvägsnätet. Men under tiden måste vi ha vägtransporter. Vi får inte heller glömma att nio av tio lastbilstransporter är kortare än 30 mil och att åtta av tio är under 10 mil. Det här är avstånd på vilka järnvägen inte kan konkurrera. Herr talman! Som en liten upplysning, om det finns någon som lyssnar någon annanstans, vill jag säga att alliansregeringen har satsat 497 miljarder, inklusive medfinansiering med mera, i infrastrukturplanen. Det S gjorde i sin plan 2004-2015 var att man satsade 364 miljarder, inklusive medfinansieringar. Av dem var 58 miljarder inte finansierade. Alliansregeringen gör alltså mycket för infrastrukturen på järnväg. Vi jobbar med miljöfrågorna, men under tiden straffbeskattar vi inte vår åkerinäring. Vi straffbeskattar inte våra hushåll och våra barnfamiljer. Vi måste ha en väg framåt som är framkomlig och som alla kan klara av. (Applåder) 088028607414 GZ01SkU16 N 2012-10-30 15:35:52 302085 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0990/#anf40