2781471 GZ0990 Riksdagens protokoll 2011/12:90 Onsdagen den 28 mars 2011/12 90 2012-03-28 00:00:00 Allmänna motioner om punktskatter föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 4D401032-8071-4A39-A830-1AAF0965A3BD 39 EMMA WALLRUP (V) V Herr talman! Det är viktigt att vi har en stadig koldioxidskatt där industrin vet vad som kommer att komma och som också har en inriktning mot att vi ska fasa ut de fossila bränslena - inte att de ska vara kvar. Det gäller att skynda på den utvecklingen, och då gäller det att vara tydlig med hur koldioxidskatten ska höjas. Vänsterpartiet föreslår en omfattande satsning på kollektivtrafik och järnväg för att kompensera höjda bensinpriser. Vi vill satsa 1 000 miljoner kronor per år för att gynna kollektivtrafiken. Vi vill också stödja efterkonverteringen av bilar genom en efterkonverteringspremie för byte till etanol, biogas eller el. Det är också viktigt att biobränsle produceras på ett sätt så att den biologiska mångfalden inte hotas. Tyvärr motverkar regeringen ett arbete i EU kring denna fråga. EU håller på att ta fram kriterier för fasta biobränslen för att säkra biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det har den svenska regeringen motsatt sig. I ett brev till energikommissionären uppmanar man kommissionen att i stället fokusera sina insatser på implementering av skogsrelaterad lagstiftning. Det gör man alltså i stället för att arbeta för att garantera att den biologiska mångfalden inte hotas. Det tycker jag är mycket allvarligt. Vänsterpartiet vill stödja en inriktning mot en bensinskatt som gynnar en omställning och gynnar de alternativa bränslena. Men vi vill samtidigt underlätta i glesbygd, där man har svårt att klara sig och där kollektivtrafiken inte är utbyggd. Jag vill också lyfta fram skatten på handelsgödsel. Skatten på handelsgödsel behövs för att styra om jordbruket till att bli hållbart. Pengarna ska gå tillbaka i miljöstöd till lantbrukaren. Eftersom handelsgödsel bidrar till en avgång av lustgas, som är 300 gånger starkare än koldioxid, är det viktigt att man agerar även på det här området. Det är ytterligare en viktig klimatåtgärd som regeringen har tagit bort. Vi har tappat plats på den internationella klimatrankningen. Vi låg på åttonde och nionde plats tidigare. I dag ligger vi på plats 34. Det är mycket anmärkningsvärt. Men det är inte så konstigt när så många viktiga åtgärder har tagits bort. Det är dags att ta krafttag och vända utvecklingen. Just nu pågår i allt högre takt utsläpp av metan från tundran i Sibirien. Det går fortare än vad forskarna hade trott. Jag frågade Carl Bildt om man tänker agera inom Barentssamarbetet mot den allt högre takten av metanavgång. Han svarade mig att det enda vi kan göra i dag är att minska de fossila utsläppen. Det handlar om en förstärkningsmekanism som är mycket allvarlig om den fortsätter. Varför går inte Sverige med sin stora potential före ordentligt och tar fram funktionella åtgärder som faktiskt har effekt? Man har till exempel tagit bort klimatinvesteringsprogrammet, som var mycket effektivt. Det är dags att vakna upp och ta rejäla tag för att ställa om samhället på allvar. Det handlar om vår framtid. Det handlar om oss alla. Jag vill också lyfta fram fordonsskatten. Eftersom tranportkostnaderna utgör ett par procent av varuvärdet finns det i dag små incitament för att ställa om till ett mer ekologiskt hållbart tranportsätt. Det behövs massiva satsningar på järnväg för att gynna en omställning. Det är viktigt att miljöbilsdefinitionen är enhetlig och utgår från bilens faktiska miljöbelastning. Det förslag som nu är framlagt definierar miljöbilar utifrån storleksklass. Det är mycket olyckligt då det kommer att öka utsläppen från de stora, bränsletörstande bilarna som då kommer att klassas som miljöbilar. Vad håller man på med egentligen? Jag vill också ta upp kilometerskatten. Det är viktigt att också Sverige, precis som många andra länder i EU har gjort, inför en kilometerskatt. Det kommer åt de tunga lastbilstransporterna och styr över dem på järnväg - om vi bygger ut järnvägen, vill säga. Skatten ska dock vara differentierad beroende på om det finns alternativa transportmedel eller inte. Skatten bör vara lägre där det inte finns alternativa transportmedel. Trängselskatten är också en viktig sak att arbeta med. Det man har upptäckt inom trafikforskningen är att mer vägar ger mer trafik. Precis som ett blodomlopp kommer det att fyllas med bilar så fort en ny väg byggs. På grund av detta faktum behövs trängselskatterna. De rödgröna vill att det ska vara möjligt att införa trängselskatt för alla kommuner som vill. Helst skulle den också gå tillbaka till kollektivtrafiken för att vi ska få den samhällsomställning vi behöver i den takt vi behöver. Men det är upp till kommunerna att välja det, även enligt vårt förslag. Vi vill också se en skatt på animaliska livsmedel. Den stora utsläppsökningen i dag kommer från transportsektorn, där utsläppen bara ökar och ökar. Samtidigt kommer de ökande utsläppen också från en ökad köttkonsumtion. Sedan vi gick med i EU har köttkonsumtionen ökat drastiskt. På grund av metanutsläpp från kor och på grund av sojaproduktionen på tidigare regnskogsmark motsvarar utsläppen från köttproduktionen hela transportsektorn. Därför tycker vi att en punktskatt på animaliska livsmedel bör utredas. Avfallsförbränningsskatten som tidigare fanns var också ett styrmedel för att ställa om till ett hållbart samhälle. När den togs bort försämrades de ekonomiska incitamenten för investeringar i separering, insamling och rötning av den organiska delen av hushållsavfallet. Avfallsförbränningsskatten bör återinföras och förbättras. Förbränningsskatten har en potential för ökad materialåtervinning och minskad klimatbelastning och bör utvecklas. Det är då betydelsefullt att skatten inte vältras över direkt på medborgarna utan att medborgarna har möjlighet att påverka kostnaden för avfallshanteringen. Skatten var en signal att vi ska återvinna mer. Det finns en rapport som Återvinningsindustrierna har presenterat, Återvunnen råvara - en god affär för klimatet , som visar just klimatnyttan med en ökad materialåtervinning - upp till 10 kilo minskade koldioxidutsläpp per kilo återvunnen vara. Redan med dagens återvinningsnivåer när det gäller aluminium, glas, papper, plast och stål undviks utsläpp på omkring 6,2 miljoner ton koldioxid. En ökad återvinning skulle innebära minskade koldioxidutsläpp med 685 000 ton. Det motsvarar omkring en fjärdedel av det svenska klimatmålet. Det finns en rad förslag i det betänkande vi nu har framför oss som skulle gynna klimatet, och ni har sagt nej till alla dem. Det oroar mig att man inte tar klimatfrågan på större allvar. Det handlar om vår framtid. Vi har kort tid på oss. Aktuella forskare säger att vi har tio år på oss att vända utvecklingen. Det är kort tid. Det är en stor färja vi måste styra om. Den går åt fel håll. Vi måste göra något effektivt. Jag yrkar bifall till reservation 17. 0115834246514 GZ01SkU16 N 2012-10-30 15:35:52 302084 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0990/#anf39