2781471 GZ0990 Riksdagens protokoll 2011/12:90 Onsdagen den 28 mars 2011/12 90 2012-03-28 00:00:00 Allmänna motioner om inkomstskatter föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 280CC910-F026-4011-9FF7-400F6A482649 24 LARS GUSTAFSSON (KD) KD Fru talman! När vi talar om inkomstskatt har det hittills varit mycket diskussion om inkomstbeskattning relativt staten. Men jag tror att jag vill flytta ned det hela till inkomstskattens viktigaste syfte, nämligen detta att den utgör 70 procent av kommunernas intäkter. Resten är avgifter och vissa statsbidrag. Det är därför självklart att det är viktigt med fler arbetstillfällen och fler arbetade timmar. Alliansregeringen gör också insatser för att försöka få fler arbetade timmar. Detta är även själva grunden för all kommunal verksamhet och för att upprätthålla de skyldigheter kommunerna har. Varför tar jag nu upp detta? Anledningen är att man här kan se en liten utvärdering av hur politiken och ekonomin har lyckats över tid. Samtidigt måste man komma ihåg att detta är uppenbart viktigt, för inkomstskatten får tillsammans med andra pålagor konsekvenser och ger incitament för personer i arbetsför ålder. Om skatterna blir för höga minskar incitamentet. Oavsett vilken expert man hör efter med är det så. Det finns ett antal exempel på att överbeskattning på olika områden har motverkat att arbetstillfällen har uppkommit eller att sådana sektorer har utvecklats. Sverige är unikt i världen sedan tidigare i och med att vi har syndromet med en så kallad midja i anställningsområdena. Vi har alltså många små ensamföretagare, få medelstora företag och några få väldigt stora. Så ser det ut med arbetstillfällena, och så har det varit också historiskt. Det har varit ett problem för Sverige att vi har för få mindre företag som växer och kan bli medelstora. Det är ett problem för Sverige jämfört med andra motsvarande länder. Hur har det då gått för kommunsektorn? År 2008 var ett mycket bra år för svenska kommuner och svensk kommunsektor, herr talman. Man hade mycket stora överskott, som man inte har haft på länge, på grund av ökade skatteintäkter från inkomstskatt. Man kan också titta på en utvärdering av pensionerna. Hur såg det ut med dem? Pensionerna har en eftersläpning på tre år i uppräkning, kan jag berätta för den som inte är insatt i det. År 2009 höjdes inkomstpensionen mer än någon gång tidigare i det nya pensionssystemet. Det är också ett bevis på att vi hade stora intäkter och fler som jobbade. Sedan valet 2006 räknade man med att det var ungefär 180 000. Siffrorna i sig är oviktiga, men det kan vara bra att göra en utvärdering. Vad har då alliansregeringen gjort på området? Jag vill säga att Kristdemokraterna har varit drivande i frågan. Vi har under dessa fem år gjort en historisk skattesänkning på pensionsinkomsterna med 12,8 miljarder. Man kan tycka att det är lite, men det har aldrig hänt förr. Jag tycker att det är rätt bra om vi nu kan gå vidare med ytterligare några miljarder. Det är i detta ljus man ska se saker och ting. Man ska också komma ihåg att ingen regering, oavsett färg, kan undgå världsomspännande finanskriser som genereras i USA eller var det nu kan vara någonstans. Detta påverkar också Sveriges möjligheter att tillverka och sälja produkter, varor och tjänster till andra länder. Det påverkar sysselsättningen; det kan vi aldrig komma ifrån. Genom att försöka använda sådan här retorik missar man själva poängen med hur en utvärdering ska göras. Vi kan se på ROT och RUT. Det ger i dag jag vet inte hur många tiotusentals arbetstillfällen. De är viktiga för Sveriges kommuners intäkter. De som berörs betalar i stort sett ingen statlig skatt, utan bara kommunalskatt. Det är alltså bra för Sveriges kommuner att vi har gjort så att fler kan jobba inom dessa sektorer. Utvärderingar är ofta svåra. Det är lätt att bli selektiv i slutsatserna när det gäller skatteeffekter eftersom verkligheten inte är allt annat lika. Det är inte någon statisk verklighet vi har. Därför måste alla utvärderingar ses över tid och rensas från andra faktorer om man nu vill ha ett realt utfall. Men en sak vet vi: Det är viktigt att få fler människor i arbete. Det är viktigt att vi löser upp de inlåsningseffekter som uppstår genom att människor onödigtvis finns inom sjukförsäkringssystemet och inom arbetslösheten. Man måste därmed, utöver detta, göra det lönsamt att arbeta. Då är det viktigt att vi får nya företag. Det är i dag många unga som startar företag jämfört med förr. Jag kan hänvisa till Halland, där man redan nu talar om att krisen kanske är över för deras del när det gäller arbetstillfällena. Det är glädjande. Samtidigt tror jag att det är viktigt att man kommer ihåg att arbete är viktigt i sig självt, men det är också viktigt att människor får behålla en stor del av sin inkomst för att känna att de själva kan retirera och göra de val de vill. Det är bra för människan själv att kunna styra över detta. Man ska inte göras beroende av andra ersättningar. Det finns ett medieinslag från Malmö där man visar en familj. I denna familj måste den som börjar arbeta tjäna över 25 000 kronor i månaden innan det över huvud taget är lönt att gå till ett arbete på grund av de olika ersättningar och bidragseffekter som finns. Det kan inte vara alliansregeringens inställning, utan det ska löna sig att arbeta och att ta ett jobb. Jag tror att detta speglar ganska bra vad jag försöker säga här. Jag yrkar givetvis bifall till utskottets förslag i betänkandet förutom den del som avser reservation nr 9, som handlar om ROT och RUT. (Applåder) 0534056896314 GZ01SkU13 N 2012-10-30 15:35:52 302069 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0990/#anf24