<anforande>
<dok_hangar_id>2779914</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ0986</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:86 Onsdagen den 21 mars</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>86</dok_nummer>
<dok_datum>2012-03-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Övergripande miljöfrågor m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>68A7DA9B-D411-4C9E-94B0-8AF011AE81BF</anforande_id>
<anforande_nummer>85</anforande_nummer>
<talare>OTTO VON ARNOLD (KD)</talare>
<parti>KD</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Det handlar om övergripande miljöfrågor. Miljön är övergripande i mångt och mycket för oss och för förutsättningarna för vår överlevnad här i världen. Därför är det en viktig sak att titta just på de stora dragen, och det är det vi har hållit på med. Vi har också tittat lite grann i smått. 
Vi blir fler på vår jord. Vi kommer att bli 9 miljarder människor 2050. Vi har bara en jord som vi ska kunna hantera och bo på. Att ta till vara de knappa resurser som finns här är viktigt. En ekonomisk utveckling och en ekonomisk klokhet i att ta vara på resurser som luft, vatten och odlingsbar mark är synnerligen nödvändigt. Därför krävs också en klar politik på nationell, regional och även kommunal nivå. De ska vara kongruenta; de ska hänga ihop med varandra. 
Därför är det viktigt att alliansregeringen och de i den ingående partierna har klara målsättningar kring hur detta ska gå till, och inte bara målsättningar utan en väl fungerande metod. Det kräver ständig utveckling av lagstiftningen. Den översyn av miljöbalken som har efterlysts sker hela tiden, men det är inte bara lagstiftaren som ska ändra den utan även det eminenta nya systemet med mark- och miljödomstolar som infördes för ungefär ett år sedan. Där är rättstillämpningen väldigt viktig för vår demokrati. Vi får inte glömma bort den. Vi kan nämligen sitta här i kammaren och ändra på lagstiftningen, men den måste tillämpas också. Den är viktig - glöm inte bort det!
Miljölagstiftning är komplicerat. Det är lätt att man hamnar i konflikt mellan olika mål, mellan olika typer av verksamheter och mellan olika ideologier. Därför har vi tillsatt Miljömålsberedningen som en konfliktlösningsmekanism för att lösa de kniviga frågorna och för att kunna leva upp till de millenniemål och generationsmål vi har satt upp. Det är glädjande att Miljömålsberedningen tar sig an dessa frågor. 
När det gäller den giftfria vardagen var alla remissinstanser helt överens om att man var på rätt väg med detta. Den biologiska mångfalden, genom Nagoyaavtalet, är också väldigt viktig för hela vår överlevnad. Detsamma gäller havsmiljön, där vi har den nya Havs- och vattenmyndigheten med LOVA-bidrag och så vidare. Det händer alltså väldigt mycket på den sidan.
Systemet har jag beskrivit genom Miljömålsberedningen, miljöbalken och miljödomstolarna. Det är också viktigt att ha ett effektivt sanktionssystem - att snabbt kunna gripa in och korrigera felaktiga beteenden hos företag och även att kunna införa en straffavgift när någon har varit oaktsam eller agerat med uppsåt. 
Sverige består inte bara av politiker, vilket inte minst vi i den här kammaren lätt kan tro att det gör. Därför handlar det om samarbetet med våra företag och de resurser de har hand om. Jag tänker närmast på naturföretagen - lantbruket och skogsbruket - och de verksamheter som är beroende av dem. Det är ändå de som kommer att förvalta den närmiljö vi har omkring oss. Vi har ställt väldigt höga miljömässiga krav på dem. De lever på en konkurrensutsatt marknad, och därför är det viktigt att de får en väl avvägd och fungerande miljölagstiftning så att de kan vara internationellt konkurrenskraftiga samtidigt som de kan leva upp till politikernas höga krav. Här måste man tänka efter så att den ambitionsnivå vi har är väl balanserad och går i takt nationellt och internationellt. 
Visst har regeringen gjort många saker. Det påminner mig lite grann om anförandet från vår socialdemokratiske vän där han avslutade med något man skulle kunna tro var ett citat från Gunnar Sträng: skatter, skatter, skatter. Det var någonting Gunnar Sträng var en stor anhängare av, och tydligen har detta gått i arv. Som jag har nämnt och som har nämnts av mina kolleger har det dock hänt väldigt mycket under den borgerliga tiden. Vi har fått en havsmiljölagstiftning, en LOVA-lagstiftning, där vi på ett effektivt sätt kan rena våra vattendrag. Vi kan ta hand om fosfor, och vi kan ta hand om kväve. Vi behöver inte ha den kontraproduktiva kväveskatten. Det är positivt. 
Låt mig gå in och titta lite grann på de motioner som föreligger. Två stycken av dem tycker jag är väldigt bra. 
Den ena handlar om att markanvändningen nu är en viktig fråga. Mer och mer av den högklassiga jordbruksmarken har försvunnit, och i klimatförändringens och befolkningsökningens tider är det viktigt att värna den goda jorden och markanvändningen. Därför är det glädjande att detta nu har tagits in i Miljömålsberedningen så att den ska hantera frågan. 
En annan viktig fråga är hur ersättningen för miljöintrång hanteras. När det gäller vattenskyddsområden ligger den i och för sig under grundlagsersättningen, men jag tror att Naturvårdsverket har gjort ett undantag och tillämpar en annan typ av ersättning som inte alls är i överensstämmelse med grundlagens bestämmelser. Detta kommer att ses över, och det är viktigt att det sker ganska snart. Det är nämligen någonting som pågår hela tiden, och det är viktigt att vi både har bra vatten och att ägarintresset inte försämras utan att man har en rättvis bedömning. 
Sedan kan jag inte låta bli att bemöta den osakliga framställningen av vindkraft. Sverige har ett planeringsmål på 30 terawattimmar i förnybar energi, varav en hel del är vindkraft. Vindkraft har den effekten att den sänker marginalkostnaden för el i sin framställning. Dock är det kolet som är marginalprissättande, vilket höjer det. Här finns en väldigt bra tillämpning av både PBL och miljöbalken, och de ger förutsättningar för att få en bra placering av vindkraften. Det finns konflikter - det vet jag - men det drivs också på av speciella organisationer. Är det någon som har fått sitt markvärde sänkt skulle jag gärna vilja veta det. Har någon gått till domstol och hävdat detta? Det finns inte. Det går många rykten om det, men det är en ren skröna.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag nämna GMO. Vi har i Sverige den insikten att användningen av GMO ska ske på vetenskaplig och etisk grund med beaktande av försiktighetsprincipen. Efsa testar och lämnar godkännande som då kan tillämpas i de enskilda medlemsländerna. De enskilda medlemsländerna har hittills haft möjlighet att stoppa användningen. Dock strider det mot gemensamhetslagstiftningen. 
Jag är ganska förvånad över hur man har en syn på en teknik som är föränderlig där man inte i stället ser på vilka effekter de olika produkterna har. 
Samtidigt skulle det bli ohållbart med en politik där varje land skulle få besluta över en produkt som är fullt säljbar inom hela den europeiska marknaden. Jag tror att där finns ett hot från inte bara WTO utan även från andra att det är mycket lättare att stämma ett enskilt land än att stämma EU. Nåväl, vi har också andra tekniker som kommer, som inte alls omfattas av till exempel GIS genesisteknik. Hur ska man bemöta det?
Herr talman! Jag har överskridit min talartid lite grann. Jag yrkar avslag på samtliga motioner och bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0241675049710</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01MJU11</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-10-30 13:26:22</systemdatum>
<systemnyckel>301677</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0986/#anf85</protokoll_url_www>
</anforande>
