2779914 GZ0986 Riksdagens protokoll 2011/12:86 Onsdagen den 21 mars 2011/12 86 2012-03-21 00:00:00 Skogspolitik föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 61EDC8F4-BCB0-4D4B-84E8-5C613E4B185F 107 IRENE OSKARSSON (KD) KD Herr talman! Det har varit ett par spännande timmar när jag har suttit och lyssnat på kollegerna. Skogen är en av våra absolut viktigaste resurser att förvalta och bruka. Skogen ska räcka till mycket. Den ska vara allt från "vea brann", som det heter hemma, till producent av råmaterial till kläder. Den ska bevara den biologiska mångfalden och vara material för drivmedelsframställning och råvara för att bygga hållbara boenden. Skogen ska också vara mottagare och upptagare av de CO2-utsläpp vi har, och den är platsen där vi alla ska finna en oas där vi bara kan njuta, plocka bär och svamp eller kanske jaga en hare eller älg. Förr sade man att skogen var den fattiges tröja. I dag borde vi säga att skogen är vårt förnybara guld. Skogen har ett värde på många sätt. Därmed ska den skötas, brukas och förvaltas så att dess värde består till kommande generationer. Herr talman! När jag lyssnade på Socialdemokraternas inledning kände jag att vi nästan kunde ha skrivit samma manus - så långt. Men det finns lite nyansskillnader framgent. Det är ett motionsbetänkande som vi debatterar i dag. För lyssnarna kan det ibland vara lite spretigt eftersom vi gärna tar upp ämnen som tangerar motionerna som sådana. Det är väl så att det hjärtat är fullt av talar vi gärna om i den här talarstolen. Därför, herr talman, förvånar det mig att jag återigen kan läsa reservationer där man verkar se på markägare och skogsbrukare som bovar. Att som Miljöpartiet och Vänsterpartiet säga att skogsbruket - i och för sig "bara" det storskaliga - skulle vara en av de mest miljöskadliga verksamheter vi har är att ta stora ord i sin mun, eller snarare att skriva dem i reservationen. Herr talman! Jag tror nämligen inte att det är så vare sig med den lilla eller den stora skogsägaren. Jag tror att alla vill förvalta detta på bästa sätt. Skogsstyrelsen har fått en viktig roll i detta - att både vara kontrollmyndigheten och den som förmedlar kunskap. Det är Skogsstyrelsen som ska tillse att beslut efterlevs och att kunskapen är tillräcklig hos markägare, brukare och entreprenörer - inte minst den sista gruppen. Detta blir allt viktigare då fler och fler skogsägare ser ut som jag. Jag är inte riktigt skogsägare ännu, men vi får se om jag blir det. En typisk skogsägare bor någon annanstans, och skogen finns långt därifrån. Alltså måste någon annan sköta den. Då är utbildning och kunskap hos dem som är entreprenörer oerhört centralt. Där tror jag att vi behöver göra mer på våra naturbruksgymnasier, och jag vet att näringen själv har tagit initiativ till att tillsammans med skolorna förbättra kvaliteten på utbildningen. Det arbete som Skogsstyrelsen genomför också när det gäller att kalibrera metoderna för hur man granskar och kontrollerar är oerhört viktigt. Det initiativ som man har tagit och som görs i samverkan med olika aktörer är centralt för att vi ska få en gemensam bild av vad det är vi ska kontrollera. Därför grämer det mig, herr talman, att Svenska Naturskyddsföreningen nu har valt att kliva av arbetet. Jag tror att det är mycket olyckligt, och jag tycker att det är en brist att man väljer att inte finnas med i rummet och delge sin kunskap och sin syn på saker och ting. Man ställer sig i stället utanför. I mina ögon gör det att man då tappar i respekt för sitt arbete och för de synpunkter man har. Det är centralt att man kommer fram till att man är överens om vad man beskriver och hur man beskriver det för att vi ska få en rättstrygghet och en säkerhet. Det handlar om att de skogsägare - och nu tangerar jag igen Socialdemokraternas anförande - som sköter sig ska känna sig trygga och säkra med att de vet detta. De ska också veta att de få som inte sköter sig ska få det påtalat för sig och därmed få reprimander för att de inte efterlever det som gäller. Jag har själv glädjen att få vara med Miljömålsberedningen och får lära mig otroligt mycket, men också att få vara med och försöka formulera de avvägningar som ibland är svåra att göra. Vi konstaterar, som någon tidigare har sagt, att vi behöver belysa detta och se om vi behöver förändra - inte att vi ska förändra - skogsvårdslagstiftningens 30 §. Det tycker jag är en oerhörd skillnad. Vi ska få belyst och tydliggjort vad som är i eventuellt behov av förändringar. Anita Brodén berörde Nagoyaöverenskommelsen. Den är också oerhört central, och den är central också i Miljömålsberedningens arbete. Vi ska hitta en gemensam grund även där för vad den innebär för Sverige och för våra åtaganden. Vad är det vi har som är unikt i Sverige för den biologiska mångfalden där vi kanske behöver göra betydligt större avvägningar än när det gäller andra delar som finns i fler länder, på fler ställen än här? Vi behöver titta mer på hur Sverige ska leva upp till det som det är oerhört viktigt att vi gemensamt har skrivit under. Det är också viktigt, herr talman, att vi fortsätter på det inslagna spåret, som alliansregeringen har gjort. Det handlar om tilltro till dem som äger. Kometprogrammet är en del. Naturvårdsavtal är en annan. Det finns mycket vad gäller den biologiska mångfalden som vi kan göra om man ger tilltro till dem som sköter skogen och låter dem göra det på sitt sätt utifrån ett ramverk. Då får vi mångfalden. Men, herr talman, det är lätt att tro att det när det gäller skogen blir väldigt mycket naturvård. Någon har sagt att vi har fel balans. Ibland kan jag tro att de här debatterna har lite fel balans. Skogen är en av våra viktigaste exportråvaror. Det handlar om närmare 130 miljarder. Det figurerar någon divergerande siffra, beroende på vilket år vi väljer att utgå från. Men det är en otrolig tillgång, och det är en otrolig potential. Där ska vi satsa. Och precis det har regeringen gjort i den nya skogspolitiken, som drivs genom det projekt som heter Skogsriket. Där ser vi utvecklingspotentialen, inte minst när det gäller att få ett fungerande företagande på landsbygden. Det är ett ben till för landsbygdsföretagaren att stå på. Det är en utvecklingspotential till, inte minst för företagen i min hembygd där många är trähusproducenter. Det är en utvecklingspotential till när det gäller forskning och utveckling på det här området, där Sverige ska vara i framkant och gå i bräschen. När vi pratar om en av våra viktigaste näringar i denna kammare är Sverigedemokraterna inte representerade. Herr talman! Jag kände ett behov av att säga det. Jag har upplevt många gånger i debatter av centralt intresse att ett parti inte är närvarande. Jag tycker mig ha ett behov av att säga att jag tycker att det är dålig respekt för debatten och för betänkandet och det arbete som vi gör här gemensamt. Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner. 0743081365718 GZ01MJU12 N 2012-10-30 13:26:22 301699 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0986/#anf107