2779914 GZ0986 Riksdagens protokoll 2011/12:86 Onsdagen den 21 mars 2011/12 86 2012-03-21 00:00:00 Skogspolitik föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 424CBE78-257B-46EE-A104-28F6010A4A47 106 ANITA BRODÉN (FP) FP Herr talman! Miljö- och klimatfrågan är en av vår tids stora utmaningar, och sambandet med och vikten av växande skog för att hejda klimatförändringarna har tack och lov uppmärksammats alltmer. Det finns också en medvetenhet om att 70 procent av den biologiska mångfalden ryms i de globala skogarna. I kampen mot ett varmare klimat spelar skogar och hav en strategisk roll. Främst växande skog men även haven med deras rika djur- och växtliv utgör viktiga kolsänkor som binder mer än hälften av människornas koldioxidutsläpp. Klimatpolitikens mål, ambitionerna för den biologiska mångfalden och kampen mot avskogning hänger intimt samman. Under de senaste 100 åren har runt hälften av den tropiska regnskogen försvunnit, och koldioxidutsläppen från skogsavverkningen är större än utsläppen från världens hela transportsystem. Herr talman! Det är viktigt att vi har med oss denna utgångspunkt när vi i vårt land diskuterar den framtida skogspolitiken. Jag kan konstatera att Alliansen tillsammans med Socialdemokraterna har en samsyn i dessa frågor. En skogspolitik handlar om både ett effektivt skydd och ett ansvar för den biologiska mångfalden. Det handlar också om att ge långsiktiga förutsättningar för ett hållbart produktivt skogsbruk. Vi får inte glömma att det är ett skogsbruk som står för ett exportvärde på nära nog 130 miljarder kronor. Det är ett skogsbruk som genererar ett antal arbetstillfällen och verkligen är en förnybar basindustri i vårt land. Här finns en potential vad gäller både förädling och nya produkter. Man kan där nämna nya textilier som kommer från skogen. Det är en fantastisk framtida utveckling. Jag vill också lyfta fram det Johan Hultberg nämnde om de forskningsinsatser som nu ryms inom Future Forest. Det är ett unikt forskningsprojekt. Det är spännande att se fram emot de resultat som kommer att komma därifrån. Herr talman! Ägandet av skog ger ett lokalt engagemang för skogen som är i det närmaste unikt. Det finns ett otal exempel på hur mark vårdats på ett långsiktigt hållbart sätt trots att avkastningen aldrig kommer att tillfalla den som vårdar eller äger skogen utan generationer många år senare. I den senaste skogspropositionen En skogspolitik i takt med tiden fastställdes återigen de två jämställda målen. Där betonades skogens roll för klimatet men också behovet av ökad skoglig tillväxt och en förbättrad generell hänsyn. Vad gäller den generella hänsynen är det givetvis fullständigt oacceptabelt att stora brister i efterlevnaden har påvisats. Nu vet vi att det förs diskussioner. Man kontrollerar, och man jobbar vidare med den procentsats som kablades ut för ett antal månader sedan. Det är inte heller tillfredsställande med olika målbilder och osäkerhet mellan lagnivån och rådgivningsnivån. Därför är det bra att regeringen och Skogsstyrelsen tar tag i de frågorna. Det är nu en dialog på gång och ett arbete som pågår. Miljömålsberedningen har också fått ett uppdrag att ta fram etappmål. Skogsstyrelsen tog initiativ till dialogmöten, och regeringen tillsköt medel till ökad rådgivning. Det krävs framgent en ökad lagtillsyn och fler domar för att få en ökad tydlighet och mer praxis. Just nu ligger i Kammarrätten ett fall rörande Änokdeltat som varit medialt uppmärksammat under ganska lång tid. Det blir väldigt intressant att ta del av resultatet eftersom det kommer att bli vägledande. Jag delar landsbygdsministerns uppfattning att det finns skäl att göra ytterligare avvägningar för att se hur vi på ett bättre sätt kan leva upp till Århuskonventionen. I samband med fallet om Änokdeltat har denna fråga ställts på sin spets. Det är, herr talman, oerhört angeläget att stor miljöhänsyn tas vid avverkning och att också möjligheter ges att granska avverkningsanmälan. Folkpartiet har under lång tid krävt en möjlighet att införa ett akutstopp då myndigheter inte haft tid eller möjlighet att komma ut till marken, det kan vara snö och annat, och besiktiga avverkningsanmälan på ett tillfredsställande sätt. Vid en utökning av fältbesök, som nu aviseras, kan detta bli ännu mer angeläget. I den senaste skogspropositionen anförs att miljöhänsynen och resurserna för att långsiktigt bevara skyddsvärd skog behöver öka samt att arbetet ska fortsätta för att ge gammelskogarna ett formellt skydd. Detta är mycket bra. Vad gäller diskussionerna om hyggesfritt skogsbruk välkomnar jag de diskussionerna. Det kan krävas en ökad tydlighet i skogsvårdslagen. I regleringsbrevet 2008 angavs riktlinjer för fortsatt arbete för hyggesfria metoder. Det bedrivs forskning om kontinuitetsskogsbruk. Jag, som är positiv till detta komplement i brukandet, anser att kontinuitetsskogsbruk är positivt. Men det får inte får legitimera avverkning av skyddade områden. Vi måste kunna hålla isär detta. Jag vill, herr talman, lyfta fram Sveaskog, som använde sig av utbytesskog. Det var en genial lösning, och det hjälpte till mycket. Trots att det var en del problem i initialskedet hjälpte det oss att i det närmaste kunna nå delmålet Levande skogar. Det är också viktigt att vi har utvecklat skyddsformen naturvårdsavtal. Kometprojektet har nämnts. På område efter område visar vi en ambition att uppfylla de målsättningar som är gjorda. Herr talman! Slutligen vill jag bara nämna några punkter om vad som är på gång. Skogsriket har nämnts här. Man kanske inte har talat om det exakta antalet, men det blir ett antal nya arbetstillfällen. Bland annat har man tillfört 80 miljoner kronor fram till 2015 för att stimulera till fler arbeten. Låt mig ta två exempel från Skogsriket. Det handlar om innovation och om förädlingsgrader. Jag nämnde bland annat textilier. Här finns många områden där det finns en potential. Det handlar också om den viktiga sociala delen med turimsatsningen med nya företag. Människor längtar efter och behöver skog och mark. Den statliga rådgivningen och dialogen med skogsbruket om biologisk mångfalden förstärks nu. I rådgivningen finns också vattenekosystemet med. Nu använder vi den nya tekniken. Satellitbilder används för att se röjningsbehov. Det är mycket smart att kunna använda den nya tekniken och underlätta arbetet på så sätt. Skogsbrukets aktörer enas om en gemensam strategi för vattenhänsynen. Där kommer återigen vattnet som en viktig del. Körskador har nämnts. Det finns ett arbete, och det finns en policy utarbetad för att förhindra körskador på skogsmark. Herr talman! Genom att tydligt analysera och se de utmaningar och problem som finns, men framför allt genom att se de möjligheter som finns i skogen, har vi berett marken och vidtagit de åtgärder som krävs. Jag vill avsluta med att glädja oss alla som är engagerade i skogsfrågor och i miljö- och klimatfrågor med att världens ögon nu riktas emot den svenska skogen. Sveriges arbete med skog i ett internationellt perspektiv har lett till att Kina har tecknat avtal med Skogsstyrelsen i Sverige. Samarbetsavtalet handlar om erfarenhetsutbyte om en bättre skoglig förvaltning. Vi är förebilder, och vi har nu möjlighet att stödja ett stort land i öster när det gäller att få ett hållbart skogligt brukande. (Applåder) 0977824845202 GZ01MJU12 N 2012-10-30 13:26:22 301698 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0986/#anf106