<anforande>
<dok_hangar_id>2778332</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ0983</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:83 Torsdagen den 15 mars</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>83</dok_nummer>
<dok_datum>2012-03-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa frågor om Försvarsmaktens materielförsörjning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>7D5EF3F3-8E40-4E8C-80CC-41C7D8E4AC9C</anforande_id>
<anforande_nummer>24</anforande_nummer>
<talare>PETER JEPPSSON (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Betänkandet som vi diskuterar i dag, FöU3 
Vissa frågor om försvarsmaktens försörjning
, är oerhört viktigt för våra nationella säkerhetsintressen.
Riksrevisionen har lämnat en rapport, 
Leverans på utsatt tid?
, där man konstaterar att de internationella materielsamarbetena utgör en del av det svenska försvarets materielförsörjning.
Riksrevisionen påpekar att det relativt ofta förekommer förseningar inom internationella samarbeten. I vissa fall får dessa förseningar ekonomiska och förmågemässiga konsekvenser.
Riksrevisionen lyfter fram ett antal punkter som är av vikt för denna del. Bland annat säger man att Försvarsmakten och Försvarets materielverk bör se över och tydliggöra användningen av livscykelkostnadsanalyser. Man anser också att Försvarsmakten bör se till att samtliga pågående materielprojekt har en uppdaterad livscykelkostnadsanalys i enlighet med samordningsavtalet mellan Försvarsmakten och Försvarets materielverk.
Det framgår också av granskningen att riksdagen sedan en längre tid har haft synpunkter på regeringens materielredovisning till riksdagen. Riksrevisionen anser därför att regeringen bör vidta ett antal åtgärder, bland annat bättre materielredovisning, ökad spårbarhet i materielförsörjningen och en rapportering som innehåller en redogörelse för i vilken utsträckning de ekonomiska satsningarna på respektive materielsystem följer den politiska inriktning och de mål som fastslagits av riksdagen.
Vad säger då regeringen om detta, herr talman? Jo, deras inriktning är att i allt större utsträckning anskaffa färdig, standardiserad och beprövad materiel på marknaden för försvarsmateriel i stället för att som tidigare i stor utsträckning låta utveckla materielen på egen hand.
Då vill jag bara lämna följande kommentar: bara detta inte automatiskt diskvalificerar försvarsindustrin som finns i Sverige. 
Regeringens andemening är ju trots allt att materiel ska köpas från hyllan. Då måste vi dock se till att företagen i Sverige också kan lägga materiel på hyllan som vår försvarsmakt kan köpa och använda. Annars kommer det att bli en omvänd snedvriden konkurrens för de företag som finns i Sverige. För att kunna göra detta måste svenska staten fortsätta köpa produkter från de svenska företagen.
Om svenska staten köper allt från hyllan av andra företag i andra länder, som dessutom köper av sin egen inhemska industri, kommer företagen i Sverige att sakta men säkert tyna bort och försvinna. Det vill nog ingen, herr talman.
Det finns en livscykel som måste beaktas och redovisas. Det kan säkert i många fall vara billigare att köpa materiel som finns i Sverige och som vi kan ta om hand hela dess livstid och som vi har egenutvecklat.
Herr talman! Vi får inte glömma bort den unika kompetens och drivkraft som finns i exempelvis företaget Kockums i Karlskrona, i Malmö och på Muskö. Här tillverkar man och levererar ytstridsfartyg, ubåtar och stirlingsmaskinerier till den svenska försvarsmakten och internationellt.
Vi ska vara stolta över den 330-åriga tradition som finns vad avser byggnation och leverans till den svenska staten. En av de starkt bidragande orsakerna till att vi ligger i framkant av utvecklingen inom dessa områden är att det finns ett nära och förtroendeskapande samarbete mellan leverantör och kund. Det har gjort att stora kostnadsbesparingar har kunnat göras.
Herr talman! Vad gäller framförhållning av materielinköp kan jag bara konstatera att det senaste snabbeslutade inköpet av Black Hawk-helikoptrarna saknar denna del. Nu visar det sig att förbanden inte har plats att ta emot både Black Hawk och helikopter 14, vilket kommer att ställa till med stora problem inom kort både på helikopterskvadronen i Luleå och i Kallinge.
Helikopter 14 behöver komma ut till verksamheten för att övningsverksamheten ska kunna komma i gång som planerat. Speciellt i Kallinge väntar alla berörda parter på regeringens godkännande av hangarbygge och start- och landningsbana. Beslut måste komma snarast.
Herr talman! Glädjande nog har sju partier nu lyckats komma överens i riksdagens försvarsutskott om att lägga en grund för hur arbetet med de för svensk säkerhet mest känsliga materielfrågorna ska lösas i framtiden.
Vi socialdemokrater har länge drivit frågan om att regeringen måste ta sitt ansvar för att definiera de nationella säkerhetsintressena. Den materiel som klassas som nationellt säkerhetsintresse kan undantas från EU:s upphandlingsregler och därmed också direktutvecklas i samarbete mellan Försvarsmakten och svensk försvarsindustri.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
</anforandetext>
<intressent_id>067992138910</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01FöU3</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-10-30 12:23:42</systemdatum>
<systemnyckel>301330</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0983/#anf24</protokoll_url_www>
</anforande>
