2778332 GZ0983 Riksdagens protokoll 2011/12:83 Torsdagen den 15 mars 2011/12 83 2012-03-15 00:00:00 Polisfrågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 0F0FDE8B-7297-4C39-A9DB-3A5534E8FABA 184 MIKAEL JANSSON (SD) SD Herr talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 16. Bristen på polis är alarmerande såväl i glesbygd som i storstad. Bristen på polis i glesbygd gör att människor utsatta för brott lämnas åt sitt öde på grund av avstånden till tätorten. Bristen på polis i storstad gör att människor inte får skydd mot en ny typ av förråat och organiserat våld. Dessa brister måste åtgärdas, inte med en åtgärd utan med flera. Jag vill beröra möjligheterna att genom omorganisation och resurseffektivitet skapa möjligheter för polisen att möta kriminaliteten på de nya, högre våldsnivåerna. Det gäller främst den organiserade brottsligheten. Först vill jag betona att jag är väldigt förvånad över att regeringen har valt att lägga ned den särskilda beredskapspolisen. Den särskilda beredskapspolisen bestod av civilpliktiga som efter grundutbildning fick repetitionsutbildning vartannat år. Det var en väldigt kostnadseffektiv enhet, och de som har sett den särskilda beredskapspolisen i övning vet vilken kapacitet den hade. Alla hade också värnpliktsutbildning i botten. Den särskilda beredskapspolisen var kostnadseffektiv eftersom den hade förmåga att snabbt mobilisera och stödja den ordinarie polisen. Kostnaden stannade vid repetitionsutbildning och insatskostnader. När stormen Gudrun stormade som värst prövades den särskilda beredskapspolisen och fick ett väldigt högt betyg. Sverigedemokraterna har budgeterat för att behålla den särskilda beredskapspolisen. Sverige har länge varit förskonat från organiserad brottslighet, men utvecklingen har snabbt gått åt fel håll. Jag anser, herr talman, att polisen måste få ett annat verktyg att ta fram vid samhällskollapser som dem vi sett i exempelvis Rosengård. När den organiserade brottsligheten tar över rättshållningen och skriver egen lag måste allt göras för att motarbeta det. De gendarmerier som finns på kontinenten har kunnat fylla en sådan roll. Kostnader och förutsättningar för att sätta upp ett gendarmeri även i Sverige bör utredas. Gendarmer måste naturligtvis särskilt prövas för sin lämplighet. Det finns ett gendarmeri i Texas i USA, Texas Rangers, där man säger "one riot, one ranger". Det säger något om den inställning som måste finnas när samhället står inför svåra påfrestningar som vi själva har skapat. Hårt måste sättas mot hårt. Precis som polisens mjuka sida är viktig när man skapar förtroende hos ungdomsgäng och i kriminella miljöer måste hårt sättas mot hårt när brottsligheten visar ett sådant ansikte. Ordningsmakten måste kunna garantera säkerheten i alla svenska bostadsområden. Det kan inte vara så att organiserad brottslighet tar över rättshållningen i ett bostadsområde och man lämnar de boende att leva i en sådan situation. Det är inte hållbart. Brasilien är ett sådant land där den vanliga polisen fick lämna utrymme för andra resurser och andra organisationer för att kunna skapa stabilitet. Man har också lyckats med det. Hur många gendarmer behövs det enligt förslaget? Vilken beväpning och taktik ska de använda? Det är frågor som bättre lämpar sig för en specialistutredning än för en rent politisk bedömning. Ett gendarmeri ligger under polisen, men är militärt organiserat. Om utbildningen av särskilda beredskapspoliser åter tas upp kan dessa civilpliktiga lämpligen sorteras in i ett gendarmeri som en särskild förstärkning. 0236051814311 GZ01JuU15 N 2012-10-30 12:23:42 301490 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0983/#anf184