<anforande>
<dok_hangar_id>2777987</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ0982</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:82 Onsdagen den 14 mars</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>82</dok_nummer>
<dok_datum>2012-03-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Livsmedelskontroll</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>C66302C8-54DB-434D-B9C2-CF9D6E6CA62F</anforande_id>
<anforande_nummer>84</anforande_nummer>
<talare>JOSEF FRANSSON (SD)</talare>
<parti>SD</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 3, 5 och 7. 
Jag ska en stund uppehålla mig vid Sverigedemokraternas reservation nr 3 som handlar om märkning av livsmedel. Jag ska förklara innebörden av förslaget så bra jag kan.
Vi vill alltså få till stånd en nationellt reglerad märkning som uppmärksammar svensk högkvalitativ mat. Det handlar om en frivillig märkning som syftar till att stärka produktens konsumentvärde genom att ett antal kriterier uppfylls. På så sätt kan man erhålla en märkning som garanterar en viss kvalitet. Tyvärr har vårt förslag i betänkandet blandats samman med det skydd som förordningarna från EU ger mot att företag ska kunna kopiera befintliga produkters varumärken.
Det vi föreslår är något helt annat som är tänkt att fungera som ett komplement. Man skulle kunna jämföra det med en afrikansk kaffeproducent som jag läste om för en tid sedan. Man gjorde några smärre justeringar i produktionen och sedan lanserade man det tidigare lågpriskaffet som lyxkaffe. På så sätt kunde man höja sina marginaler och utveckla regionens ekonomi.
Principen i vårt förslag är något liknande, och den föreslagna märkningen kan mycket väl göra att fler producenter kan satsa på kvalitetsmat och mathantverk. Vid ett införande av en sådan här nationell reglering föreställer jag mig ett upplägg inspirerat av vår nuvarande Kravmärkning. Krav som är en förening för en frivillig märkning har givits vissa myndighetsliknande befogenheter genom att man innehar rätten att utforma regler och kontrollera att de efterföljs. På samma sätt tycker vi att ett system bör utformas som tar till vara och uppmärksammar traditionella matprodukter som är nära sammankopplade till vårt land, vår miljö och vår kulturhistoria och som förtjänar att lyftas fram.
Man kan med fördel titta på föregångslandet Norge som har en matmärkning som liknar den vi föreslår. År 2007 grundade det norska Lantbruks- och matdepartementet stiftelsen KSL Matmerk, som tilldelades ansvaret för att stärka marknaden för norskproducerade matvaror. Genom särskilda märkningar lyfts goda exempel på närproducerad och högkvalitativ mat fram, vilket bidrar till att stärka de utvalda produkternas varumärke. År 2008 tilldelades stiftelsen också ansvaret för att märka och marknadsföra ekologisk mat. 
Förutom denna ekologiska märkning använder sig stiftelsen av tre olika märkningar, vilka alla har olika kriterier. Märket Nyt Norge, som skulle kunna översättas till ungefär njut av Norge, garanterar att produkten är framställd helt med norska råvaror. En matvara märkt med "specialitet" anses vara just en specialitet som ger konsumenten en äkta matupplevelse. Slutligen används märket - översatt till svenska - "skyddade beteckningar" för att ge en produkt officiell status som unik, kulturhistoriskt betydelsefull och varumärkesskyddad. Den sistnämnda märkningen går i sin tur att få baserad på tre olika kvaliteter, nämligen ursprung, koppling till en geografisk plats eller en traditionell och unik karaktär. Allt detta styrs av ett nationellt regelverk.
Vi tror att ett system med inspiration från vår västliga granne Norge skulle ge goda förutsättningar för svensk mat att hamna på kartan och ge mervärden för såväl landets egna invånare som turister och producenter.
Fru talman! Vår reservation nr 5 handlar om att söka lösning på problematiken med parasiter i dricksvatten. Vi har under de senaste åren sett hur allvarliga fall av vattenburen smitta har drabbat både Östersund och Skellefteå. Vi är väl medvetna om att regeringen beställt informationsinhämtning gällande detta problem, men vi konstaterar samtidigt att inget ännu hänt i detta arbete. Med vår reservation vill vi speciellt belysa att behandling med UV-ljus har visat sig vara mycket effektivt mot parasiter. Vi skulle vilja se nationella enhetliga regler för att säkerställa att svenska vattenverk levererar vatten av fullgod kvalitet.
Till sist vill jag säga några ord om Sverigedemokraternas reservation nr 7 som är baserad på en kristdemokratisk motion.
Motionen uppmärksammar problemet att Livsmedelsverket har gjort en orimligt strikt tolkning av ett EU-direktiv och att ideella föreningar som serverar till exempel korv, smörgås, tårta eller fika vid mer än 20 tillfällen per år klassas som livsmedelsföretag och därmed måste registreras som det med den byråkrati och de kostnader som detta medför.
Något som är ganska lustigt är att Kristdemokraterna gjorde ett stort nummer av denna fråga när man 2006 var i opposition. Vår barn- och äldreminister, Maria Larsson, drev till exempel en kampanj i valrörelsen med namnet Rädda kyrkkaffet och barnens bullbak. Från kristdemokratiskt håll ondgjorde man sig i starka ordalag över socialdemokratisk regeringsiver. Nu kan man ju undra varför frågan fortfarande är aktuell, sex år efter det att Kristdemokraterna var med och tog regeringsmakten. Är detta en fråga som bäst drivs i opposition? I så fall är Sverigedemokraterna redo att ta över stafettpinnen. Att sådan här meningslös och onödig EU-byråkrati kan tillåtas sätta käppar i hjulen för våra så viktiga ideella föreningar ska vi såklart inte acceptera.
</anforandetext>
<intressent_id>0211757295524</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01MJU10</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-10-30 12:00:09</systemdatum>
<systemnyckel>301242</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0982/#anf84</protokoll_url_www>
</anforande>
