2776659 GZ0979 Riksdagens protokoll 2011/12:79 Torsdagen den 1 mars 2011/12 79 2012-03-01 00:00:00 Mineralpolitiska frågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 975F55A9-3D84-49CA-93C5-1FFC6918B71A 5 EVA FLYBORG (FP) FP Fru talman! I dag ska vi så att säga borra ned oss i något av det mest grundläggande vi har, vår berggrund och de mineraler som finns där. Det är ingen överdrift att säga att gruvindustrin, tillsammans med andra viktiga branscher, hjälp till att bygga vårt lands välstånd. Lagstiftningen på området visar att flera olika intressen ska tillgodoses samtidigt, vilket inte alltid är enkelt. Avvägningen gäller markägarens intressen, statens intressen, miljöhänsyn och näringslivets egna intressen. Allt detta ska samsas. Samhällsintresset av att mineral kan brytas och tas till vara har bedömts vara ett så starkt allmänt intresse att grundlagens förutsättningar för ingrepp i markägarnas rätt är uppfyllda. Under de senare åren har företagen enligt ansökningarna till SGU i första hand letat efter guld. Därefter kommer järn, koppar och zink. Dessutom finns ett starkt ökat intresse för så kallade REE, sällsynta jordartsmetaller, som vi har hört om tidigare i debatten. Dessa metaller används ofta i ny teknik, i till exempel katalysatorer, specialmagneter i hybrid- och elbilar, vindkraftverk och solceller. Kina har dominerat utvinningen av och den globala handeln med dessa metaller. Den snabba tillväxten i Kina resulterar i en ökande inhemsk efterfrågan, vilket minskar deras möjligheter att exportera metallerna. Det innebär att det behövs fler leverantörer för den övriga världen, inte minst för Sverige och EU. Det bidrar i sin tur till det växande intresset för prospektering efter dessa metaller i Sverige. Fru talman! Sverige har stor potential för fynd och utvinning av malmer och kritiska mineraler. Betydelsen av och tillgången på råvaror står högt på den politiska dagordningen över hela världen, så också i EU och Sverige. Några av de största industriinvesteringarna i vårt land görs i dag inom gruvnäringen. Det bidrar till nya jobb, tillväxt och utveckling. Det är mycket bra, men det måste samtidigt ske med hänsyn tagen till människor och natur. Utnyttjande av naturresurser ställer krav på varsamhet mot miljön och människors hälsa. Minerallagen ska därför värna det allmänna intresset av att värdefulla mineraler kan tas till vara på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Att exploateringen av dessa mineralresurser sker på ett hållbart sätt säkerställs bland annat genom att verksamheterna prövas enligt gällande miljölagstiftning. Miljöbalken och minerallagen ska tillämpas parallellt, men försiktighetsprincipen gäller alltid. Därför är det bra att utskottet förra året gemensamt tog initiativ till att det nu genomförs en översyn av minerallagen som syftar till att markägare och kommuner med ökad tydlighet och effektivitet får tidig information om vad en prospektering avser och hur den kommer att genomföras. En utredning om detta pågår och resultatet ska redovisas den 30 april i år. Fru talman! Frågan om uran kan tyckas något laddad. Vi ska komma ihåg att uran förekommer naturligt i jordskorpan och ofta tillsammans med andra metaller såsom järn, koppar, guld och de sällsynta jordartsmetallerna, REE. Strålningsegenskaperna i berggrunden används i samband med prospektering. Uran kan sägas visa vägen till andra fyndigheter, nästan som en modern skattkarta. Parallellt med uranet, hand i hand, sida vid sida, ligger i berggrunden alltså de ämnen som är nödvändiga för till exempel vindkraften. Näringsutskottet har vid flera tillfällen under de senaste åren tagit ställning till motioner om förbud mot prospektering eller brytning av uran. Det är ingen ny fråga. Utskottet har konsekvent avstyrkt motionerna och bland annat konstaterat att prospektering som omfattar uran är värdefull då den ökar möjligheten att finna andra brytvärda mineraler. Vidare har vi påpekat att en vetorätt mot uranprospektering i praktiken skulle vara utan betydelse då det är oundvikligt att finna uran när man söker efter andra mineraler. Mineraler, fru talman, tar ingen hänsyn till regler eller gränser, de bara är. I Sverige får uranbrytning över huvud taget inte ske utan tillstånd utfärdade enligt minerallagen, miljöbalken och kärntekniklagen. En miljökonsekvensbeskrivning ska bifogas en ansökan enligt samtliga tre lagar. Dessutom finns det kommunala vetot, som är mycket starkt, och regeringen måste ge sitt tillstånd. Vi har inte bara hängslen och livrem på oss. Vi har också gummistövlar, sydväst, regnkappa och gummiraka. Det finns därför inget behov av ett generellt brytningsförbud mot uran. Fru talman! Jag tycker att det är bra att flera i debatten har använt tiden till att tala om gruvnäringen och mineralernas betydelse. Historiskt har vi i Sverige ofta använt oss av våra gruvor för att klara våra skulder eller för att betala lösen. Det gällde inte minst när vi betalade lösen för Älvsborgs fästning utanför Göteborg - det tackar vi särskilt för - som danskarna olyckligtvis tog 1570. Sverige betalade 150 000 silvermynt i lösen. Det var på den tiden när hela Sveriges omsättning var 450 000. Det är väl få saker som förknippas så starkt med Sverige som Falu rödfärg och en röd liten stuga med vita knutar. Falu rödfärg kommer från Falu koppargruva. Av röd järnoxid, vatten och rågmjöl får man Falu rödfärg, som flera av oss säkert har använt, med varierande framgång. Det är två exempel på hur gruvnäringen genom historien har satt sin prägel på Sverige. Fru talman! Från Alliansens sida kan vi gärna instämma i oppositionens krav på att ta fram en mineralstrategi. Det arbetet sker redan i samarbete med näringen och andra intressenter. Som ni vet fick SGU 2011 i uppdrag att ange riktningen och upplägget för arbetet. Regeringen avsätter också 30 miljoner kronor per år under fyra år, alltså 120 miljoner kronor, för en kvalificerad mineralinformation, vilket jag tycker är mycket bra. För att strategin ska bli framgångsrik behöver den belysa infrastruktur, transporter, kompetensförsörjning, tillståndsprocesser och kommunernas viktiga roll med den offentliga servicen. Även förhållandet mellan industrins behov å ena sidan och riksintressen och miljömål å andra sidan behöver belysas. Vi menar att regeringens arbete är väl i linje med de krav som motionärerna ställer, och vi ser fram emot den slutprodukt som så småningom kommer att presenteras. När det gäller motioner om vinstfördelning vid expropriation, som också behandlas i detta betänkande, hänvisar vi till den utredare som för närvarande utreder området. Han ska redovisa sina slutsatser den 1 oktober i år. Fru talman! Sverige är en erfaren och mycket kompetent gruvnation. Den svenska gruvnäringen är en framtidsbransch där modern teknik samsas med en ansvarsfull politik. De mycket högt ställda miljö- och säkerhetskraven gör att gruvdrift passar Sverige väl. Det är dessutom mycket tillfredsställande att se att satsningarna kommer kommunerna i norra Sverige till godo, med ökat antal arbetstillfällen och högre kommunala intäkter. En ökad framtidstro är märkbar och ytterst välkommen. Man kanske kan säga att det våras för gruvindustrin, fru talman. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet. 0401150407611 GZ01NU14 N 2012-10-30 10:58:03 300815 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0979/#anf5