<anforande>
<dok_hangar_id>2773542</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ0970</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:70 Onsdagen den 15 februari</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>70</dok_nummer>
<dok_datum>2012-02-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Våldsbrott och brottsoffer</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>F1467914-A62B-46A2-A2B4-49601F2D3720</anforande_id>
<anforande_nummer>134</anforande_nummer>
<talare>CAROLINE SZYBER (KD)</talare>
<parti>KD</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Om en vecka är det internationella brottsofferdagen. I medierna är det ofta spektakulära brott som skildras och skapar rubriker. Vi blir bestörta, omskakade, arga och oroliga. Vi läser detaljer om brotten. Men bakom dessa brott finns det brottsoffer. Hur går det för dem? Vem sträcker ut en hjälpande hand? Vem lånar ett lyssnande öra och guidar dem genom krisen, skräcken och inte minst samhällsmaskineriet, som ska hanteras?
För den som blivit utsatt för brott är det oerhört viktigt att hela rättskedjan fungerar. Att bli sedd och förstådd och få bästa möjliga stöd och ett allvarligt menat försök från myndigheternas sida att reda upp ett brott är viktiga delar. De som har blivit utsatta för brott måste kunna känna sig trygga med att de får allt tänkbart stöd men också att brottet utreds och att den skyldige hittas och döms. Det är viktiga delar av rättskedjan, inklusive stödet till brottsoffer, som fungerar som allra bäst i dessa fall.
Brottsoffrets röst försvinner ofta i bruset. Det finns mycket som går att göra utan att det kostar stora summor pengar. Det pågår ett omfattande arbete. Och jag tycker att det är dags att vi fortsätter prioritera brottsoffrens behov. Det har alliansregeringen nu gjort genom att satsa på socialtjänst och genom att i flera regleringsbrev förtydliga det ansvar som olika myndigheter har.
I Åklagarmyndighetens regleringsbrev för 2012 framgår exempelvis att myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att vidareutveckla myndighetens kompetens i frågor som rör kontakt med brottsoffer.
I Rikspolisstyrelsens regleringsbrev för 2011 anges att Rikspolisstyrelsen ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits inom polisen för att vidareutveckla och följa upp brottsofferarbetet inom polismyndigheten men också i samverkan med andra myndigheter och organisationer. I regleringsbrevet för 2012 framgår det vidare att Rikspolisstyrelsen ska följa upp och redovisa resultat av de åtgärder som vidtas.
Jag hoppas att det här leder till att myndigheterna får ett tydligare brottsofferfokus. I ett rättssamhälle får vi aldrig glömma brottsoffren och att de ska få ett bra och stödjande bemötande.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet. Gällande det särskilda yttrandet har mina allianskolleger gett en god redogörelse.
</anforandetext>
<intressent_id>0666958447826</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01JuU14</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-10-30 07:48:43</systemdatum>
<systemnyckel>300209</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0970/#anf134</protokoll_url_www>
</anforande>
