2773542 GZ0970 Riksdagens protokoll 2011/12:70 Onsdagen den 15 februari 2011/12 70 2012-02-15 00:00:00 Våldsbrott och brottsoffer föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 237D962E-7749-41FF-8B75-56E7DEF5BC41 123 PIA HALLSTRÖM (M) M Herr talman! Det är inte bara i min roll som riksdagsledamot utan även tidigare som rektor som jag har levt nära både offer och förövare. Jag har med egna ögon sett hur flickor och pojkar har blivit isolerade från samhället, hur flickor går på sommarlov i nian, blir bortgifta och inte kommer tillbaka, hur utåtagerande barn slagit sig fram skolans korridorer i rop på hjälp. Men jag har också sett hur människors liv har förändrats med stöd från samhället, hur nya liv skapats, hur upprättelse och en starkare självkänsla har lett till något större och bättre. För dessa har det funnits bra stöd, och det är avgörande. Det är viktigt att särskilt sårbara grupper av brottsoffer, till exempel vålds- och sexualbrottsutsatta kvinnor och barn, uppmärksammas i detta sammanhang. Ett barn vars förälder blir slagen är inte enbart vittne till våldet utan barnet upplever våldet självt. Hemmet, den plats som bör erbjuda trygghet, blir till ett område där vad som helst kan hända. Det är även angeläget att myndigheterna samverkar runt gemensamma frågor och problem som berör brottsoffer. Ett exempel på brottsoffersamverkan är barnahus som numera finns i över 20 kommuner runt om i landet. Brottsoffer ska kunna känna förtroende för rättsväsendets myndigheter. Varje brottsoffer ska få ett gott bemötande och uppdaterad information genom hela rättskedjan. Herr talman! Den som står där och fångar den person som faller kan vara livsavgörande. I budgetpropositionen för 2012 anför regeringen att rättsväsendet ska ha ett tydligt brottsofferperspektiv. Brottsoffret ska bemötas med medkännande och professionalism. Det ska få vägledning, skydd och stöd. Polisen har ett ansvar för att ha tydliga rutiner så att de som drabbas får information om hjälp. Vi har under valperioden genomfört en omfattande satsning på socialtjänstens område för att stärka skyddet till våldsutsatta kvinnor och till barn som bevittnar våld. Med start i mars i år har Socialstyrelsen fått ett uppdrag att granska 60 slumpvis utvalda kommuners arbete mot kvinnovåld. Man ska bland annat granska vilken hjälp kvinnorna får och om kommunerna följer lagen. Man stöder även utveckling av insatser riktade till våldsutövare som också är en viktig del i arbetet mot våldet. Återfall i brottslighet måste minska. Kriminalvården har tillsammans med andra delar av samhället en central roll i detta arbete. Våld får aldrig föda våld på nytt. Förtryck ska aldrig få föda förtryck. Herr talman! En kvinna som blivit grovt misshandlad av sin man under fem års tid undrar i efterhand varför grannen aldrig ringde polisen eller varför förskolepersonalen inte undrade varför hennes läpp var spräckt och näsan knäckt när hon kom för att hämta barnen. Jag lovar att både grannen och förskolepersonalen såg och hörde vad den kvinnan var utsatt för. Självklart tänkte de att de kanske borde ha gjort något. Men säkert, som så många andra, trodde de antagligen att kvinnan skulle få bättre hjälp på annat håll. Det är viktigt med kunskap, och det är viktigt med utbildning. Men det är bara när den används som det gör skillnad. Kvinnor sönderslagna i hemmet och barn som tvingas till saker mot sin vilja för hederns skull är offer. Och ingen handlingsplan i världen hjälper dem om den bara ligger och dammar i någons bokhylla. Herr talman! Jag är glad att vi kommit en bra bit på väg under en ganska kort tid. Vi har ett antal utredningar på gång. Fridskränkningsutredningen, som ska utvärdera tillämpningen av brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning, Tvångsäktenskapsutredningen, som ska föreslå åtgärder för att motverka tvångsäktenskap och barnäktenskap, och Straffprocessutredningen, som bland annat ska överväga hur stödpersoners och åklagares roll i förhållande till målsägandens behov kan utvecklas. Statsministern reste under hösten runt i Sverige för att få en fördjupad bild av våld i nära relationer. I sitt jultal lyfte han fram nio konkreta förslag för att motverka våld i nära relationer. Några av förslagen var att stärka kvinnojourernas resurser genom utökat statligt stöd men även påverka kommunerna att öka stödet, att införa personliga kontaktpersoner för brottsoffer inom polisen, att förstärka utbildningen om våld i nära relationer hos personal inom vård, socialtjänst, polis och rättsväsen och att genomföra en ny kartläggning av våld i nära relationer då den förra är tio år gammal. Vi satsar på allvar. Ytterst är våldet hela samhällets ansvar, och de som drabbas måste tas under våra vingar. Samtidigt som vi skyddar och stöttar måste vi komma vidare. Vi måste hela tiden arbeta med att bekämpa brott för att allt färre ska bli brottsoffer. Vi har gett Brottsoffermyndigheten i uppdrag att fördela 10 miljoner kronor i medel till forskning, metodutveckling och andra liknande insatser som syftar till att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor inklusive sexuellt våld och andra sexuella övergrepp. Uppdraget är ett led i regeringens arbete för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Herr talman! Den 4 maj förra året fattade vi beslut om att ge regeringen i uppdrag att återkomma med ett lagförslag angående att ta bort rekvisitet påtaglig risk vid kontaktförbud i gemensam bostad. Justitieministern gav i juni samma år en utredare i uppdrag att utreda och lämna de förslag som behövs till departementet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti i år. Det ter sig då märkligt för mig att man nu vill ha ett nytt tillkännagivande i samma fråga. Det borde vara i allas intresse att frågan utreds ordentligt och att eventuella lagförslag är ordentligt genomarbetade. Herr talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet. (Applåder) I detta anförande instämde Jan R Andersson, Krister Hammarbergh, Patrick Reslow och Ewa Thalén Finné (alla M). 0190560012714 GZ01JuU14 N 2012-10-30 07:48:43 300198 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0970/#anf123