<anforande>
<dok_hangar_id>2768918</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ0961</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:61 Onsdagen den 25 januari</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>61</dok_nummer>
<dok_datum>2012-01-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 15 §) Havsmiljö m.m. (forts. MJU9)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>992772BD-C153-407B-A01B-45E4CC3FAC1D</anforande_id>
<anforande_nummer>123</anforande_nummer>
<talare>ROGER TIEFENSEE (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Ledamöter! Åhörare! Havsmiljöfrågorna har ända sedan alliansregeringen tillträdde 2006 varit ett prioriterat politikområde inom miljöpolitiken. Precis som flera har varit inne på tidigare i debatten är detta helt nödvändigt utifrån den utsatta situationen i både Östersjön och Västerhavet.
Tidigare fanns det inte ens ett samlat anslag för detta i statens budget. Därmed var prioriteringen inte lika tydlig. Under förra mandatperioden, 2006-2010, fanns det en havsmiljömiljard. Som andra har framhållit har man under den här mandatperioden anslagit 2,3 miljarder. Man kan alltså tydligt se att detta är högt prioriterat, och prioriteringen blir inte lägre med tiden. Som centerpartist med nära koppling till miljöministern känns det viktigt och riktigt, och jag känner mig stolt över att vi har prioriterat havsmiljöfrågorna.
Herr talman! Det är i budget och propositioner som regeringen lägger fram sin politik. Att anslå och prioritera havsmiljöfrågorna är ett sätt, att inrätta Havs- och vattenmyndigheten och samla resurserna och kompetensen är ett annat sätt att prioritera frågorna.
Det vi behandlar i dag är ett antal motioner från allmänna motionstiden. I ärlighetens namn är det inte i ett motionsbetänkande som vi förändrar världen. Däremot förändrar och förbättrar vi världen genom internationellt samarbete. Sverige har sedan halvårsskiftet 2010 varit ordförande i Helcom, samarbetsorganisationen för Östersjöns miljö, och vi är det till och med den 30 juni i år.
Under ordförandeskapet har regeringen fokuserat på att säkra genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön, att genomföra ministermöten, att förnya organisationen så att Helcoms roll stärks i det regionala havsmiljöarbetet, att stärka Helcoms roll i genomförandet av det marina direktivet och annan EU-policy som är relevant för Östersjön och att säkra att Helcoms beslut grundar sig på vetenskapliga rön. Det är fem prioriterade områden som regeringen har lagt fast och som riksdagen också har bekräftat och ställt sig bakom.
Man blir därför nästan lite förundrad över att det i dagens betänkande finns en reservation från Socialdemokraterna som handlar om vad det svenska ordförandeskapet ska prioritera under 2010-2012. Det är bara några månader kvar, så det känns lite sent påkommet.
Jag tycker att vi ska utvärdera det svenska ordförandeskapet i Helcom. Regeringen kommer säkert att göra det. Miljö- och jordbruksutskottet i riksdagen skulle kunna göra det; man har ju en särskild utvärderingsgrupp. Jag ser gärna att vi gör det. Utifrån de målsättningar som regeringen har lagt fast och som riksdagen har bekräftat tror jag att en utvärdering kommer att falla väl ut.
Vi ska absolut inte slå oss till ro och vara nöjda. Som Lars Hjälmered var inne på i sitt anförande finns det fortfarande stora utmaningar. Det handlar om övergödning, biologisk mångfald, fiske och sjöfart.
Sveriges prioritering av havsmiljöfrågor tar inte slut i och med att vi lämnar över stafettpinnen i Helcom till Danmark. Den grund vi har lagt bygger danskarna vidare på. 
Till exempel kommer man vid nästa ministermöte under 2013 att fastställa utsläppskvoter för fosfor och kväve. Det gör i sin tur marknadslösningar möjliga. Det är inte klart än, men jag ser en möjlighet till marknadslösning, att man inte bara har kvoter utan även kan handla med utsläppsrätter. Det är gynnsamt och effektivt på andra områden, och jag tror att det skulle vara gynnsamt och effektivt även på detta område.
Det skulle ge en öppning för Jan-Olof Larssons frågeställning om inte musselodlingarna kan få något. En marknadslösning skulle kunna öppna för det. I dag kan man stödja musselodling genom landsbygdsprogrammet och LOVA, men en marknadslösning med utsläppsrätter för närsalter skulle kunna öppna för stöd till verksamheter som minskar läckaget.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0959102638818</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01MJU9</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-10-30 04:41:30</systemdatum>
<systemnyckel>299524</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0961/#anf123</protokoll_url_www>
</anforande>
