<anforande>
<dok_hangar_id>2762129</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ0952</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:52 Tisdagen den 20 december</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>52</dok_nummer>
<dok_datum>2011-12-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>6ADF5713-52A3-437F-AD85-6CDDA0C799CC</anforande_id>
<anforande_nummer>52</anforande_nummer>
<talare>CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>
Herr talman! I dag provar vi kommissionens förslag till förordning om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur.
Bakgrunden är att Europeiska rådets möte våren 2007 antog 20-20-20-målen om ökning av andelen förnybar energi. Samtidigt antogs ett energipolitiskt handlingsprogram och därefter Energi 2020 med en strategi- och handlingsplan. Ett av de fem prioriterade områdena handlar om större och snabbare investeringar i energiinfrastruktur.
Nu har vi ett förslag till förordning om energiinfrastruktur. Det handlar om att bygga energinät. Det finns i dag tolv förslag på infrastrukturprojekt.
I förslaget finns en ny planeringsmetod som ska ta större hänsyn till europeisk nytta samt åtgärder för att påskynda tillståndsprocessen för de prioriterade projekten. Kommissionen föreslår en tidsgräns om tre år när det gäller hur lång tid en tillståndsprövning får ta.
Herr talman! Vi är självfallet positiva till en effektivisering av tillståndsprocesserna, men vi anser att det i dagsläget inte är möjligt att överblicka vad förslaget kan innebära för den svenska lagstiftningen och i förlängningen för det pratiska arbetet med att pröva stamnätskoncessioner.
Det har hänvisats till att man från svensk sida har för avsikt att lyfta upp denna fråga i den berörda rådsarbetsgruppen. Några närmare besked har emellertid inte gått att få fram om huruvida detta har givit något resultat. Andra centrala aktörer i den svenska tillståndsprocessen, till exempel Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen, vittnar om att förslaget kommer att få betydande inverkan på tillståndsprocessen i Sverige. Enligt vår uppfattning gör oklarheterna i underlaget att det är svårt för utskottet att göra en väl underbyggd bedömning av huruvida förslaget i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Vi anser inte att kommissionens uttalande om att den inneboende kompetensen inom varje respektive nivå respekteras är en tillräcklig garanti för att vi ska kunna känna oss trygga i att nyss nämnda princip har beaktats på ett godtagbart sätt.
Oklarheterna om förslagets konsekvenser är fortfarande alldeles för omfattande. Den nuvarande svenska modellen tillförsäkrar en bred krets av aktörer möjlighet att framföra synpunkter vid flera tillfällen under hela processen från det att ett stamnätsprojekt initieras till dess att det tas i drift.
De svenska tillståndsprocesserna innefattar också miljömässiga avvägningar som grundas på väl genomarbetade miljökonsekvensbeskrivningar. Underlaget för miljökonsekvensbeskrivningarna är ofta olika former av natur- och kulturvärdesinventeringar. Denna typ av inventeringar måste i en del fall få ta viss tid i anspråk. En påskyndande tillståndsprocess skulle kunna riskera att leda till att ett projekts miljökonsekvenser blir undermåligt beskrivna och att omistlig natur och naturvärden därför riskerar att förloras. Det handlar också om att aktörer på den regionala och lokala nivån måste kunna ha inflytande.
Sammantaget är vår uppfattning att en begränsning av tillståndsprocesserna i längd i enlighet med kommissionens förslag inte är ett beslut som bör fattas på EU-nivå. Det bör vara en fråga för respektive medlemsstat att avgöra.
Vi anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen vad gäller tillståndsprövningen och att riksdagen bör framföra detta i ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
Vårt förslag till motiv finns med som bil. 1. Härmed yrkar jag bifall till vår reservation.
</anforandetext>
<intressent_id>0731809135516</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01NU15</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-10-30 01:42:21</systemdatum>
<systemnyckel>299067</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0952/#anf52</protokoll_url_www>
</anforande>
