<anforande>
<dok_hangar_id>2762129</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ0952</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:52 Tisdagen den 20 december</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>52</dok_nummer>
<dok_datum>2011-12-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utlåtande över grönbok om möjligheterna att införa stabilitetsobligationer</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>592F6264-CC58-4E6F-A1BF-6C74E4738FFB</anforande_id>
<anforande_nummer>36</anforande_nummer>
<talare>JÖRGEN HELLMAN (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>
Herr talman! En fastighetskris i USA blev en bankkris som påverkade svenska bankers möjligheter till upplåning. De blev tvungna att låna av Riksbanken som dramatiskt ökade sin balansräkning. Riksdagen bemyndigade Riksbanken att genom den så kallade reservtanken, NAB, utöka medlen för krishantering hos IMF. Så såg det ut.
I efterdyningarna av finanskrisen godkände riksdagen för några veckor sedan en utökning till Riksbanken vad gällde kapitalinsatsen till IMF med 20,7 miljarder kronor.
Herr talman! Vad jag vill illustrera är att Sverige är ett litet land med en öppen ekonomi. Skulle betalningsströmmarna inte fungera är vi mycket utsatta. Hämmas tillväxten i vårt närområde hämmas också vår export.
Nu till händelseförloppet i Europa förra året och i år: Banker lånade ut pengar utan korrekt riskbedömning. Några länder har haft bostadsbubblor. Stater har lånat för mycket pengar i förhållande till sin betalningsförmåga, och de som har lånat ut har inte bedömt riskpremierna på ett korrekt sätt.
Vad ska man göra för att lösa dessa problem? Det lär bli många lösningar som måste kombineras. Det diskuteras en utökning av kapital till IMF, regleringar på kapitalmarknaden och kapitalkrav på banker. Det kommer troligen att gå en våg av skattehöjningar och besparingar över Europa. Det är bara att hoppas att de stater som måste göra detta inte drar in på investeringar för framtiden till förmån för en kortsiktig budgetsanering.
Under processen för att lösa detta har det varit mycket förhandlingar.
Herr talman! Vad ska vi då göra här i dag? Vi ska inte lösa eurokrisen utan svara på EU-kommissionens grönbok om möjligheter att införa en stabilitetsobligation i Europa.
Vi är som sagt ett litet land med en öppen ekonomi som är beroende av euroområdet. Några av våra största handelspartner är euroländer. Våra banker har stor del av upplåningen i euroområdet, som nu är i ett kritiskt läge.
Vi socialdemokrater tycker att det är bra att det finns ytterligare beredskap att möta den sämre utveckling som kan komma. Det finns räddningsfonder som redan är beslutade. Ett möjligt alternativ är ett system med stabilitetsobligationer. Vi anser att ett sådant alternativ är en möjlighet för dem som har euro. Det kan vara en av lösningarna.
Herr talman! Jag yrkar bifall till vår motivreservation om stabilitetsobligationer.
Som tidigare talare vill jag önska herr talmannen, ledamöterna och åhörarna en god jul och ett gott nytt år.
</anforandetext>
<intressent_id>0781520322912</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01FiU19</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-10-30 01:42:21</systemdatum>
<systemnyckel>299051</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0952/#anf36</protokoll_url_www>
</anforande>
