<anforande>
<dok_hangar_id>2761852</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ0951</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:51 Måndagen den 19 december</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>51</dok_nummer>
<dok_datum>2011-12-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Näringsliv</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>EE24A332-17BD-4CA0-874C-FFA9D4B1E0FE</anforande_id>
<anforande_nummer>161</anforande_nummer>
<talare>MARIE WICKBERG (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jag skulle vilja börja med att fundera lite över hur tjock plånbok man kan ha som socialdemokrat om man dristar sig till att kalla det för "duttande" när det handlar om miljardsatsningar på sänkta arbetsgivaravgifter, sänkt restaurangmoms och satsningar på RUT- och ROT-avdrag. Det är ett ganska rejält duttande, skulle jag vilja säga.
Man kan också fundera över om den globala finanskrisen helt har gått socialdemokratin förbi. Det verkar som om det inte har hänt någonting sedan 2006, då den borgerliga regeringen tog över. Det är som om världen inte har varit nere i en av de djupaste kriser vi någon gång har sett. Det är både märkligt och en aning ansvarslöst!
Generella insatser för företagande är viktigt för att man i hela landet ska kunna skapa tillväxt och ett attraktivt företagsklimat. Förutsättningarna i olika delar av Sverige ser olika ut. Utöver det generella reformarbetet är det därför nödvändigt med specifika insatser.
Det är genom företagande som alla delar av Sverige kan bidra till vårt lands tillväxt. Regeringens mål är utvecklingskraft i alla delar av landet. Människor i hela Sverige ska kunna växa och utvecklas av egen kraft. Det är nämligen summan av alla regioners tillväxt som bygger Sverige, och för att detta ska bli verklighet krävs en stark lokal och regional konkurrenskraft.
Ett exempel på en näring som finns över hela Sverige är turismen. Turistnäringen har, mätt i exporttermer, ökat med smått otroliga 115 procent på tio år. Det betyder att i dagsläget arbetar 160 000 människor med turism, vilket är 25 procent fler än för bara tio år sedan.
Den här branschen står för 2,9 procent av Sveriges totala bnp. Detta gör att turistnäringen nu konkurrerar i storlek med till exempel järn-,  stål-, trä- och massaindustrin, eller bilindustrin för den delen.
Jag tycker att det är fantastiskt att vi i hela vårt avlånga land har kvinnor och män, unga och gamla med varierande kulturella bakgrunder som med nytänkande och entreprenörsanda skapar denna växande basnäring. Turistnäringen är en näring som kan frodas i alla delar av landet. I glesbygd och landsbygd är turistsektorn ofta en av de allra viktigaste arbetsskaparna.
Jobben inom turismen går dessutom ofta till ungdomar, kvinnor och invandrare. Över hälften av de anställda inom turistsektorn är under 35 år. En tredjedel av alla som jobbar inom restaurangbranschen har utländsk bakgrund.
Till detta kan man lägga att andelen kvinnor och andelen kvinnligt företagande är särskilt hög inom turistnäringen, och då ser man vilken dynamik som den här näringen bidrar med till det svenska näringslivet.
För att ytterligare bidra till branschens tillväxt satsar regeringen 60 miljoner under de närmaste tre åren på turistnäringen. Tanken med detta är naturligtvis att hela Sverige ska dra nytta av den positiva utvecklingen. Pengarna ska gå till att stärka och utveckla turistdestinationer, framför allt i glesbygd. De ska gå till kvalitets- och affärsutveckling hos små och medelstora turistföretag.
Till detta ska läggas att det har blivit enklare att säsongsanställa. Centerpartiet har tillsammans med regeringen sett till att det blir sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster. Detta är bara några exempel på generella åtgärder som har fått extra stort positivt genomslag i turistbranschen.
Turistnäringen består till största del av små företag med verksamheter som ofta är i gränslandet mellan en mängd nationella och regionala myndighetsområden. Detta innebär att offentliga strukturer och utformningen av regelverk ofta inte är särskilt anpassade till företag inom turistnäringen. Risken är att man drabbas extra hårt av krångliga regler och oklar byråkrati. Detta är något som Centerpartiet och alliansregeringen jobbar hårt för att komma till rätta med.
Det är därför viktigt att också ha ett turistperspektiv när det gäller till exempel nyttjande av kulturhistoriska fastigheter, regler kring vägskyltar, naturleder och jakt, liksom att man tar hänsyn till kommersiella intressen och att handläggning av utskänkningstillstånd sker smidigt. Allt detta hänger ihop. Dessutom är det viktigt att myndigheter vars ansvarsområden påverkar turistföretags vardag verkligen pratar med varandra.
Att utformningen av regelverk även passar turistföretag är lika viktigt som samordning. Vi och regeringen har därför valt att särskilt fokusera på turistnäringen i det regelförenklingsarbete som till exempel min eminenta kollega Helena Lindahl har pratat mer om här i dag.
Regeringen har arbetat aktivt med att förbättra näringslivsklimatet genom utformning av goda ramvillkor för företagande. Utöver de åtgärder som jag tidigare har berört har regeringen också insatser i budgeten som handlar om kapitalförsörjning, skatter, konkurrens och innovationsfrämjande. 
Det är klart att vi ska vara ärliga. Vi kan naturligtvis säga att det finns mycket kvar att göra för svenskt företagsklimat och för att skapa ett företagsklimat som inte bara är bra utan som faktiskt är i världsklass. Men med den samlade budgetpropositionen tar vi ytterligare steg i rätt riktning. Jag tror också att kombinationen av generella åtgärder och riktade åtgärder är en klok lösning.
För oss i Centerpartiet är det solklart att fler företag är bra för Sverige. Vi uppmuntrar därför till entreprenörskap och företagande. Det är bara genom fler och växande företag som alla regioner i Sverige kan bidra till vår gemensamma tillväxt och till vår välfärd.
</anforandetext>
<intressent_id>0950559490627</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01NU1</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-10-30 01:22:01</systemdatum>
<systemnyckel>298996</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0951/#anf161</protokoll_url_www>
</anforande>
