2761852 GZ0951 Riksdagens protokoll 2011/12:51 Måndagen den 19 december 2011/12 51 2011-12-19 00:00:00 Näringsliv föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 5EF5CCAC-1AE4-4B4E-93C4-AE3B17754A9B 142 Tredje vice talman LISELOTT HAGBERG (FP) FP Herr talman! Ett bra entreprenörs- och företagsklimat är avgörande för att vårt lands ekonomi ska kunna växa och vara livskraftig. Själva begreppet entreprenör är vidare än begreppet företagare. En entreprenör är någon som ser nya affärsmöjligheter, nya kombinationer och nya marknader. För att utveckling ska ske krävs ett samhällsklimat som uppmuntrar entreprenörskap. Vårt samhälle är helt beroende av kreativa människor. Därför är det så positivt att entreprenörskap och entreprenöriellt lärande numera löper som en röd tråd genom hela det svenska utbildningssystemet. Entreprenörskap tar sig ofta uttryck i företagande. En person som har nya idéer om hur man tillgodoser behov förverkligar ofta sina idéer genom företagande. Vi, det vill säga Folkpartiet och Alliansen, arbetar aktivt för att människor ska tycka att det är lika naturligt att starta företag som att ta anställning. En viktig förutsättning för ett ökat nyföretagande är förstås en positiv och öppen attityd till företagande och företagsamhet. Samtidigt måste det finnas ett gott ekonomiskt klimat med bra skatteregler som utformas så att vårt land är ett intressant land att investera och arbeta i. Statens insatser ska möta näringslivets behov på ett marknadskompletterande sätt och inte genom att snedvrida konkurrensen. Företagsfrämjande insatser får heller aldrig tränga undan privata tjänster och utförare. Låt mig nu nämna ett område som jag gärna vill lyfta fram, nämligen turistnäringen, en näring som inte alltid har tagits på allvar. Men under senare år har vi kunnat följa en näring som växt ordentligt och som fortsätter att växa. Här finns många olika typer av företag, allt ifrån börsnoterade företag till soloföretag. Många är innovativa och har lyckats där andra trodde att det inte var möjligt. Regeringen fortsätter sin satsning på turismen. Här handlar det förutom marknadsföring om att bidra till att fler destinationer når en mognad. Under förra årets debatt var det känt att regeringen skulle komma att sänka restaurangmomsen, detta som ett led i att främja turismen och sysselsättningen. I år kan vi konstatera att det löftet kommer att bli verklighet - en viktig åtgärd som hyllas av många restauratörer som jag mött under senare tid. Vad som är trist i detta sammanhang är det kompakta motståndet från oppositionen. Man kan ju inte låta bli att fråga efter oppositionens lösningar vad gäller ungdomars utanförskap och arbetslöshet, hur oppositionen tror att höjda arbetsgivaravgifter, nej till yrkesutbildning och bibehållen moms på restauranger ska kunna bidra till att unga människor får en plats eller en fot in på arbetsmarknaden. Det var en parentes i sammanhanget. Jag tror för min del att det finns mycket mer att göra för att främja turismen i vårt land. Det behövs en politisk strategi för att tydliggöra och prioritera åtgärder som stöder just denna växande näring, som numera kan betraktas som vår nya basnäring. Det handlar om allt ifrån turistinriktade utbildningar till infrastruktur, momsfrågor etcetera. Herr talman! Utmaningar för Sverige saknas inte. Konkurrensen är stenhård, och det är oroliga ekonomiska tider i vår närhet. Sverige har klarat sig bra. Vi har blivit rosade för hur vi sköter vår ekonomi i internationella sammanhang. Men nu är det oerhört viktigt med en näringspolitik som är utformad så att den bidrar till att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa fler jobb i fler och växande företag. Fler företag och jobb kräver ett dynamiskt näringsliv och fler innovationer. När ny kunskap och nya idéer omsätts i lönsamma verksamheter och nya produkter och tjänster skapas bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt i hela vårt land. Det budgetområde vi nu debatterar innehåller många olika delar. Ändå rymmer det förstås inte allt. Det finns många olika faktorer som styr utvecklingen inom detta näringsområde. Det handlar förstås om människors utbildning, möjligheter till anställning, forskning, infrastruktur, skatter, regler, konkurrens, kapital etcetera. Låt mig i detta sammanhang nämna ett av regeringens initiativ. Det handlar om reformering av expertskatten, något som vi i Folkpartiet har drivit. I vår omvärld är innovationsstrategierna under ständig utveckling. Om vårt land ska kunna behålla och stärka sin position som innovationsland krävs därför en ständig förnyelse inom området. Folkpartiet har i olika sammanhang lyft fram behovet av en samlad strategi för entreprenörskap och företagande med fokus på växande, innovativa företag, detta med utgångspunkt i de krav och utmaningar som globaliseringen innebär. Därför är det särskilt glädjande att regeringen under nästa år kommer att presentera just en innovationsstrategi. I arbetet med den nationella innovationsstrategin kommer bland annat behovet av en ökad samordning mellan innovationspolitiken och andra politikområden att behandlas. Ett innovations- och näringsklimat som stärker vår konkurrens och ökar vår attraktionskraft kräver olika typer av insatser inom flera olika områden. Det handlar om sådant som till exempel skatter, transporter, it, forskning, utbildning, handels- och investeringsfrämjande, arbetsmarknad, sociala trygghetssystem, energi, miljö, landsbygdsutveckling, kultur och regional tillväxt. Statens roll är att stödja utvecklingen av företagandet i vårt land och att prioritera åtgärder som bidrar till att fler företag i landet kan växa. Företagens innovationsförmåga är grundläggande för tillväxt och konkurrenskraft. Ett gynnsamt innovations- och företagsklimat är centralt för att företagen ska kunna hantera utmaningar i omvärlden och för att fler jobb ska kunna skapas. Under den resterande delen av min talartid tänker jag inte räkna upp alla delar som Mats Odell mycket förtjänstfullt redan presenterat här i kammaren. Jag tänkte ägna lite tid till att recensera tidigare talare, eftersom jag inte kunde begära replik på dem. Precis som Hans Rothenberg sade använde Börje Vestlund större delen av sin tid åt helt andra saker än den egna socialdemokratiska politiken. Bland annat sade Börje Vestlund, för att han skulle slippa att tala om Socialdemokraternas politik, att regeringen är idélös. Jag undrar om Börje Vestlund har läst hela budgetpropositionen och om han har läst tidigare budgetpropositioner. Om han inte har gjort det kan jag rekommendera läsning på Företagarnas hemsida. Där finns 16 åtgärder som har vidtagits av regeringen som rosas av Företagarna. Det finns elva åtgärder som är på gång, och så finns det rödljus för sex åtgärder som Företagarna skulle vilja se. Det finns mycket som visar på precis det motsatta. Detta är en regering som tar företagandets villkor på allvar. När det gäller Jonas Erikssons anförande kan jag instämma i mycket av det Jonas Eriksson sade. Jonas Eriksson berättade om Miljöpartiets förslag om slopad arbetsgivaravgift. Han glömmer att berätta om alla de negativa saker som Miljöpartiet föreslår. I slutänden blir det minus när det gäller företagarnas villkor vad gäller skatter, ROT-avdrag och slopade arbetsgivaravgifter för unga. Det finns många saker som är negativa för företagen. Jag förstår att Jonas Eriksson valde att nämna just denna åtgärd men glömde det andra. Det skulle vara trevligt om Kent Persson någon gång tog fram lite klara kulörer i stället för att använda en bred pensel och måla allting väldigt svart med svarta penseldrag. Det är mycket positivt som regeringen föreslagit. När det gäller Vänsterpartiets egen politik inom området kan den verka kraftfull. Men då ska man komma ihåg att Miljöpartiet gjorde en helt annan uppskattning av reformutrymmet. Man skulle kunna säga att som motsats till de svarta penseldragen klär sig Vänsterpartiet i en lånad färgglad skrud eftersom de egna förslagen inte är finansierade. I detta anförande instämde Jonas Jacobsson Gjörtler, Olof Lavesson, Cecilie Tenfjord-Toftby och Boriana Åberg (alla M) samt Mats Odell (KD). 0367418588113 GZ01NU1 N 2012-10-30 01:22:01 298977 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0951/#anf142