<anforande>
<dok_hangar_id>2752800</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ0935</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:35 Onsdagen den 23 november</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>35</dok_nummer>
<dok_datum>2011-11-23 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Kvothöjning och stadgeändring i Internationella valutafonden</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>val</kammaraktivitet>
<anforande_id>046A7BD0-74C7-4D4F-B8F8-E6B8A7304B42</anforande_id>
<anforande_nummer>136</anforande_nummer>
<talare>PER BOLUND (MP)</talare>
<parti>MP</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Miljöpartiet har ingenting emot att Sveriges bidrag till Internationella valutafonden omfördelas på det sätt som föreslås i det här ärendet. Vi tycker att det är viktigt att det finns institutioner som IMF som har de resurser som krävs för att kunna hjälpa länder i kris och som kan hjälpa till att stabilisera ekonomin. Av den anledningen stöder Miljöpartiet höjningen av Sveriges kapitalinsats i IMF.
Däremot anser vi att det finns stora problem i IMF:s verksamhet som behöver åtgärdas. I det här ärendet tas det några positiva steg där man ökar demokratiseringen och inflytandet från de fattiga länderna, men vi anser ändå att det inte är nog. Jessica Rosencrantz lyfte i sitt anförande upp de steg som har tagit så här långt. Vi välkomnar dem, men vi tycker inte att det finns anledning att slå sig till ro och vara nöjd, utan det finns anledning att fortsätta att arbeta med demokratiseringen.
När IMF beviljar sina lån ställs det fortfarande krav som kan köra över demokratiska beslutsprocesser i låntagarländerna. Samtidigt ser vi hur utvärderingar visar att kraven inte leder till de resultat som man velat få fram, till exempel att minska fattigdomen.
Vi ser också att det finns behov av att bredda det sätt som IMF mäter framgång på. Vi skulle gärna se att man i IMF:s verksamhet tittar på andra välfärdsmått, till exempel det som kallas Human Development Index som tagits fram av FN:s utvecklingsprogram UNDP och där man också tar hänsyn till sociala faktorer. Vi tycker också att man borde ta med mått som tar hänsyn till miljöfaktorer i IMF:s verksamhet. IMF borde också hjälpa till och se till att det också integreras i de nationella nationalräkenskaperna.
Vi tycker att det är ganska uppenbart att IMF måste fortsätta att reformeras mycket mer än vad som skett genom de reformer som hittills har genomförts. Det handlar inte minst om att öka den demokratiska styrningen av IMF och de fattiga ländernas inflytande i IMF. Inflytandet över formerna för hur fonden styrs måste också ökas om Valutafondens legitimitet ska ökas och medlemsländernas förtroende för fonden ska bli stabilt.
Vi anser också att det behövs en utvärdering av vilka krav IMF ställer i samband med kreditgivningen. Jag anser till exempel att man inte ska ställa krav på ekonomiska reformer som går emot ländernas egna ekonomiska prioriteringar, vilket tyvärr fortfarande alltför ofta sker, till exempel genom påtvingad privatisering av offentliga monopolverksamheter som vatten- och energiförsörjning. Det vänder vi oss ganska skarpt emot.
Utöver detta har vi inga andra förslag än majoritetsförslaget, utan vi har ett särskilt yttrande där vi lyfter upp dessa punkter.
</anforandetext>
<intressent_id>0956444284814</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01FiU16</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-10-29 19:35:18</systemdatum>
<systemnyckel>297037</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0935/#anf136</protokoll_url_www>
</anforande>
