<anforande>
<dok_hangar_id>2752800</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ0935</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:35 Onsdagen den 23 november</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>35</dok_nummer>
<dok_datum>2011-11-23 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Kvothöjning och stadgeändring i Internationella valutafonden</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>val</kammaraktivitet>
<anforande_id>423F54D3-371E-4CDA-B5E3-0A2BE733076C</anforande_id>
<anforande_nummer>133</anforande_nummer>
<talare>ULLA ANDERSSON (V)</talare>
<parti>V</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Under lång tid har vi sett hur ökade inkomstskillnader, spekulation, avregleringar, privatiseringar och en tilltro till att marknaden fungerar bäst utan politisk inblandning har varit den politiska ledstjärnan. Det har också varit IMF:s ledstjärna. Därtill kan vi lägga att IMF har bidragit till att fattiga länders små jordbruk har lagts ned och därmed också starkt bidragit till att vi har fler hungriga än någonsin. Såvitt jag vet har IMF heller aldrig ställt något krav på en klimat- eller miljöomställning. 
IMF har dock nyligen börjat förändra sitt arbetssätt. Man har till exempel nyss släppt en rapport som visar på att just de ökade inkomstskillnaderna har bidragit till krisen, eftersom människor med väldigt höga inkomster använder en del av sin inkomstökning till spekulation. Det handlar också om att människor med medelinkomst inte alls har haft någon inkomstutveckling i en del länder, som till exempel USA där medianinkomsten för män har legat stilla i 40 år. I Tyskland har reallönerna och medianlönerna legat stilla sedan 1995. 
Detta får till konsekvens att människor med låga eller medelhöga inkomster måste skuldsätta sig för att hänga med i utvecklingen. IMF har också nyligen ställt krav på höjda inflationsmål i västvärlden, vilket gör att man inser att de låga inflationsmålen blir ett hinder när man vill gasa på i en konjunkturnedgång och även att de ökar på arbetslösheten. Man har också minskat sina konditionella krav.
Men det är egentligen väldigt svårt för någon, även i denna kammare, att veta vad IMF faktiskt driver för politisk linje. Man kan inte säga att det är en institution som består av öppenhet. Vi vet egentligen inte ens själva vad våra egna företrädare i IMF företräder för linje.
Jag vill också vara tydlig med att jag tycker att man visst kan ställa krav om man ger ut ett lån från IMF:s sida. Frågan är om man ska ställa tydliga politiska krav som man gör i dag. Men det kan också vara så att en del av de politiska kraven kommer från EU. Eftersom allting sker i slutna rum i låneförhandlingarna är det ingen som vet vem som driver vad. Men om vi tittar på hur det ser ut i de lån som har blivit beviljade kan vi se att när det gäller Irland har man ställt krav på privatiseringar av hälso- och sjukvården och av apoteksmarknaden. När det gäller Grekland har man ställt krav på att de inte får ha kollektivavtal, att de ska privatisera hamnar, flygplatser och så vidare. Det här är något som går igen i lånevillkor efter lånevillkor.
Eftersom vi är ett parti som egentligen tycker att vi borde låna ut pengar till andra länder som behöver det känns det hårt, tycker jag, att avslå den här propositionen. Men jag menar att om man ska låna ut pengar som långivare, som Sverige då kommer att vara i det här fallet, måste man veta vilka krav som ställs på dem som ska ta emot lånen.
Jag vill inte vara med på att kräva att man inte får använda kollektivavtal i andra länder eller kräva att man ska privatisera sina hamnar, flygplatser, hälso- och sjukvården eller apoteken. Jag tycker att det är helt rimligt att vi som ska stå för lånen till andra länder också ska veta vilka krav som ställs. Så länge som vi inte får reda på det och så länge som regeringen inte heller tänker redovisa det är jag inte villig att ställa mig bakom en så kraftig ökning av pengarna till IMF. Därför yrkar vi avslag på den här propositionen.
Jag har under många år i den här kammaren försökt att få en öppenhet i IMF och har haft debatt på debatt där jag har försökt ställa krav på att regeringen ska redovisa sina olika ställningstaganden i kammaren. Under de fem åren tror jag att det har kommit en skrivelse från regeringen, fast det finns ett beslut om att det ska vara en årlig skrivelse. Det gör att det är väldigt svårt att ta ställning till sådana här förslag.
Jag beklagar, men vi yrkar avslag på propositionen. Jag hoppas verkligen att vi ska få en öppenhet. Det här handlar ju om väldigt många miljarder som vi ska låna ut till andra länder. Jag hade gärna gjort det, men jag vill veta vilka krav som ställs på andra länder i så fall, och jag vill vara med och påverka dem. Jag tycker att det är rimligt att vi som företräder svenska folket och som ska låna ut de här pengarna också får möjlighet att göra det.
Jag avskyr mörker och hemlighetsmakeri på det här sättet och tycker inte att det är rimligt. Och jag förstår varför folk går ut på gatorna i alla de här länderna och demonstrerar. Allting sker ovanför deras huvuden, och det tycker inte jag att vi ska bidra till. Därför, fru talman, yrkar jag avslag på propositionen och bifall till vår reservation.
</anforandetext>
<intressent_id>0628190530410</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01FiU16</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-10-29 19:35:18</systemdatum>
<systemnyckel>297034</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ0935/#anf133</protokoll_url_www>
</anforande>
