2794935 GZ09133 Riksdagens protokoll 2011/12:133 Tisdagen den 19 juni 2011/12 133 2012-06-19 00:00:00 Utvecklingen inom den kommunala sektorn 2011 föredragning av utskottsärende med eventuell debatt A5F6D923-F15A-495D-96F1-C31EFBFC1746 47 JÖRGEN HELLMAN (S) S Herr talman! Jag fick förtroendet att sitta i den omdebatterade utredningen om den kommunala utjämningen. Vi hade en noggrann genomgång av systemet, och alla partier kompromissade, som många av talarna har tagit upp. Det här eniga förslaget lämnades över till regeringen, och det har inte hänt något sedan dess. När vi pratade med våra kolleger på SKL sade de att regeringen har grävt ned förslagen. Frågor i kammaren gav svaren att det nog inte kommer någonting. Nu kom det någonting i alla fall från Centern och Kristdemokraterna om att man inte kan verkställa förslaget förrän 2014. I de här överenskommelserna som vi gjorde partierna emellan sades det att det var viktigt att snabbt få det nya systemet på plats. Jag ska ge några skäl till varför. Det finns naturligtvis möjlighet för oss att fatta beslut så att det kan genomföras från den 1 januari 2013. Varenda ekvation finns här. Varenda faktor finns här. Det är bara att verkställa förslaget som vi alla har varit överens om, men det finns saker som gör att man inte vill. Man kan fundera på: Vad är det då för saker som gör att man inte vill? Det är många misstolkningar i debatten. Ofta hör man i debatten att Stockholm förlorar på detta. I Stockholms läns kommuner är det sant när det gäller inkomstutjämningen. Där betalar man 130 kronor per invånare i inkomstutjämningen, men man får 14 gånger mer i kostnadsutjämningen. Man får 1 821 kronor per invånare. Summerar man det betalar Stockholmsregionen i inkomstutjämning 272 miljoner till systemet, men man får 3,8 miljarder. Med diverse regleringsposter vinner Stockholmsregionen 4 ½ miljard. Det är inte så att Stockholmskommunerna betalar till andra kommuner, utan det är snarare tvärtom. När det gäller inkomstutjämningen hör man mycket i debatten om att den är tillväxthämmande. Det tittade vi på, och vi konstaterade att det som skapar tillväxt är utbildningspolitik, näringspolitik, infrastrukturpolitik och bostadspolitik. Det har ingenting att göra med hur man fördelar de kommunala inkomsterna. Sedan tittade vi på tillväxten - på bruttonationalproduktstillväxten och på den regionala tillväxten, brp. Vi konstaterade då att Gällivare och Kiruna hade dubbelt så hög tillväxt som Stockholm och Göteborg. Men ekonomisk aktivitet och hög inkomst per invånare går inte hand i hand. Lönesumman skiljer sig också mellan dag- och nattbefolkningen. Ett exempel är att stark skattekraft ofta bara beskriver en god boendemiljö. Tillväxten i Malmöområdet skapas mest i Malmö. Vellinge, som har en trevlig boendemiljö, har däremot en hög skattekraft. Men tillväxten skapas i Malmö. När det gäller kostnadsutjämningen finns det några modeller som verkligen behöver ändras beroende på att samhället har ändrats. När det gäller IFO-modellen, kan vi singla slant och få krona eller klave - vinnare eller förlorare - för dagens modell har en sämre förklaringsgrad än 50 procent. Det är vinnare eller förlorare; det är bättre att singla slant och få krona eller klave. Utredningens förslag förklarar kostnadsskillnaderna kommunerna emellan till 70 procent. Det är kanske inte heller till fyllest, men det är mycket bättre än krona-eller-klave-principen. Därför är det viktigt att verkställa detta system. Det här är inte rättvist, och det görs inte efter de principer som alla partier har varit överens om med likvärdiga förutsättningar. Det andra exempel jag vill ta upp är det som Pia Nilsson beskrev. Det handlar om kommunerna Berg och Sollentuna. Man har lika hög inskrivningsgrad för barnen i Berg och i Sollentuna, men ändå får Sollentuna kommun 75 000 och Berg 46 000. När vi tittade på det i utredningen konstaterade vi att vissa kommuner är överkompenserade och gör miljonvinster på förskoleverksamheten. Vi kände i utredningen att detta inte är rimligt. Herr talman! Det är snart sommaruppehåll, men jag ser fram emot hösten, och jag nästan längtar efter att vi får behandla ärendet om kommunal skatteutjämning. Vi behöver verkligen förändra detta. Det är ett gammalt system som inte på något sätt avspeglar hur samhället ser ut i dag. Jag yrkar bifall till finansutskottets förslag. Jag vill gärna återge vad som står i vår betänkandetext så att det kommer med i protokollet: "Regeringen ska återkomma till riksdagen under hösten 2012 med proposition i frågan." 0781520322912 GZ03102 N 2012-10-31 07:14:45 306312 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ09133/#anf47