<anforande>
<dok_hangar_id>2794935</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ09133</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:133 Tisdagen den 19 juni</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>133</dok_nummer>
<dok_datum>2012-06-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utvecklingen inom den kommunala sektorn 2011</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>6610400C-64DE-44D2-B4AA-D43C93E39811</anforande_id>
<anforande_nummer>15</anforande_nummer>
<talare>ULLA ANDERSSON (V) replik</talare>
<parti>V</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Tack för möjligheten till debatt, Mats Pertoft! Jag menar också att det finns vissa aktörer som inte är offentliga som kan bidra till att utveckla kvaliteten, till exempel stiftelser, föreningar och kooperativ. Men när vi får in ett vinstintresse som den främsta drivkraften blir det andra saker som styr verksamheten än just den enskilda individens eller samhällets bästa utifrån den verksamhet som bedrivs.
Visst är det väl så att även kommunala förvaltningar behöver gå med överskott för att kunna återinvestera i verksamheten. Det säger jag ingenting om. Men det här är överskott som inte går tillbaka till verksamheten utan som går antingen till väldigt höga löner, bonusar eller till rena vinstutdelningar. Framför allt handlar det om vinst vid stora försäljningar.
Det vi föreslår är att vinstdrivande bolag ska förbjudas i välfärden. Då får vi inte dessa drivkrafter.
Dessa skolor är inte dyrare, säger Mats Pertoft. Men det blir ju ett dyrare system. Inför förra valet, 2006, räknade man ut, och då hade inte privatiseringen av skolorna gått så långt i Stockholms stad, att privatiseringen hade kostat lika mycket som att anställa 500 fler lärare i Stockholm. Det får konsekvenser när fler och fler skolor poppar upp, inte utifrån behov utan från att det är bra att etablera sig och lätt att tjäna pengar. Det får såklart konsekvenser i den totala massan.
Dessutom måste kommunerna hela tiden anpassa sig. I Gävle har vi tre gånger fler gymnasieplatser än elever. Varje gymnasieplats kostar extra pengar. Varje lokal kostar extra pengar. Man slår sönder interna infrastrukturer. Hela verksamheten är kostnadsdrivande.
I tidningen i dag kan vi läsa om att det blir väldigt många enkla läkarbesök, eftersom man får betalt per besök, och att de multisjuka med stora behov inte alls kommer in på läkarbesöken eftersom de tar så lång tid.
Detta får konsekvenser, både ekonomiska sådana, eftersom verksamheten blir dyrare, men också för samhället och den enskilda individen. Vill du tänka på om du får den omsorg och vård du behöver, Mats Pertoft, eller om företaget har en annan drivkraft?
</anforandetext>
<intressent_id>0628190530410</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ03102</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2012-10-31 07:14:45</systemdatum>
<systemnyckel>306280</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ09133/#anf15</protokoll_url_www>
</anforande>
