2793861 GZ09130 Riksdagens protokoll 2011/12:130 Torsdagen den 14 juni 2011/12 130 2012-06-14 00:00:00 Inledning föredragning av utskottsärende med eventuell debatt EFD965D0-575E-43DD-8D0A-990E670064CE 2 SVEN-ERIK ÖSTERBERG (S) S Herr talman! Granskningen av årets anmälningar till konstitutionsutskottet är nu klar och anmäls i och med denna debatt i dag i kammaren. Granskningen är en grundlagsfäst uppgift för utskottet. Uppgiften utgår från att så objektivt och på så juridiska grunder som möjligt granska regeringens tjänsteutövning. Samtidigt som utskottet ska göra en juridisk bedömning är vi alla i utskottet politiker, vana vid att göra politiska bedömningar. Men juridik är inte en exakt vetenskap utan är föremål för olika tolkningar. Jag vill också här i inledningen passa på att anmäla att i de ärenden som rör den tidigare socialdemokratiska regeringen har jag inte deltagit eftersom jag själv satt i den regeringen. I sak omfattar granskningen 19 ärenden. I dessa ärenden finns sju reservationer. I flera ärenden är konstitutionsutskottet kritiskt till regeringens agerande. I det här sammanhanget vill jag konstatera att vi socialdemokrater inte har några reservationer i betänkandet, varför jag också inledningsvis yrkar på godkännande av utskottets anmälan i sin helhet. Den första allmänna reflexionen jag vill göra om årets granskning handlar om att det känns som att det alltmer förekommer informell styrning av myndigheterna från regeringens sida. Informella kontakter är nödvändiga - säkert också bra - för att regeringen ska få en bra inblick i myndigheternas verksamheter, med de möjligheter och problem som finns där. Men i några av årets granskningsärenden känns det som att de informella kontakterna gått över gränsen till informell styrning. Eftersom informell styrning sällan lämnar några spår efter sig blir det svårt att följa upp den, och i flera fall ser vi att olika händelser föregås av en avsaknad av dokumentation. I frågan om införandet av lärarlegitimationer pågick i inledningsskedet ett väl dokumenterat och rätt omfattande beredningsarbete. När sedan förordningen om hur införandet av lärarlegitimationer skulle gå till i praktiken kom saknades plötsligt dokumentationen och det blev svårt för konstitutionsutskottet att följa ärendets hantering. Regeringen har därför, trots en relativt omfattande beredning, inte tagit genomförandefrågorna på tillräckligt stort allvar. En avsevärd försening av reformen har till följd av detta uppstått. Regeringen bär i och med detta det övergripande ansvaret för att reformen inte kan genomföras på det sätt som riksdagen förespeglats och även beslutat om. Informell styrning har också förekommit på ett mer svårförståeligt sätt. I samband med att Regeringskansliet lämnade svar på skriftliga frågor i ett granskningsärende framgick det att det rutinmässigt sker kontroller från Försvarsdepartementets sida av att Försvarsmakten förstår vikten av att hemliga uppgifter inte sprids. Att denna typ av styrning skulle vara en rutinuppgift för en statssekretare framstår som mycket märkligt. Alla myndigheter måste förutsättas följa de lagar som gäller för verksamheten. Försvarsmakten borde därför ha sådana rutiner inom sig att denna kontroll inte skulle behövas och alltså vara onödig. Icke desto mindre förekommer den uppenbarligen. Även om den inte är konstitutionellt felaktig är den i mina ögon märklig. I det granskningsärendet finns det därmed inga konstitutionella anmärkningar mot regeringens agerande. Regeringens information till riksdagen kan också ifrågasättas i det granskningsärende som gäller svenska Postens samgående med Post Danmark. Där slöt regeringen ett avtal som i sig låg inom ramen för riksdagens bemyndigande men utan att informera riksdagen om avtalets innebörd. När förslaget sedan skulle behandlas i riksdagen om att ändra bemyndigandet skapades stora problem eftersom riksdagen inte hade kännedom om på vilka sätt regeringen bundit upp möjligheterna för riksdagen att agera och konsekvenserna av olika typer av agerande. Här borde regeringen självfallet sett till att riksdagen hade tillräcklig information så att beslutsunderlaget för riksdagens ställningstagande var så fullödigt som möjligt. Ett annat ärende där regeringen har brustit i information till en av sina myndigheter är frågan om prövningen av tilltänkt finansiär till Saab. Eftersom ärendet senare ska diskuteras i särskild ordning nöjer jag mig med att här konstatera att det generellt finns anledning för regeringen att fundera över hur man delar med sig av information för att på bästa sätt se till att riksdagen och myndigheterna kan fullgöra sina uppgifter fullt ut. Slutligen vill jag beröra ett ärende som gäller så kallad vertikal integration inom apoteksbranschen. Vertikal integration betyder att man både bedriver tillverkning av läkemedel och utövar försäljning av läkemedel. Det är förbjudet i lag. I den inlämnade anmälan påvisas att det förekommer något som skulle kunna beskrivas som vertikal integration. Frågan om det förekommer är dock inte en fråga för utskottet att pröva. I stället har utskottet prövat hur regeringen har agerat för att vertikal integration inte ska uppstå i samband med utförsäljningen. Därmed finns det inget att anmärka på. Men det finns en märklig passivitet från regeringens sida vad gäller att agera utifrån påståenden om att sådant förekommer. Ansvarigt statsråd känner inget ansvar för detta utan menar att det är helt upp till myndigheten att sköta det. Såvitt känt har myndigheten inte agerat på något sätt, och ändå var en av de viktigaste förutsättningarna för att utförsäljningen av Apoteket skulle kunna ske att det inte skulle få förekomma någon vertikal integration. Mot denna bakgrund är regeringens passivitet förvånansvärd även om den inte är konstitutionellt felaktig. 0714307225418 N 2012-10-31 06:14:40 305945 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ09130/#anf2